Ibland blir jag lite pretentiös och konstaterar att film är en väldigt viktig del av mitt liv. Men så är det ju. Det handlar inte bara om att tycka om bra film utan att använda sig av film i vardagen, att lära sig saker om livet. Ibland när det uppstår det viktiga händelser i livet låter jag de ackompanjeras av film, som när jag helgen innan jag skulle rycka in i lumpen såg Full Metal Jacket och Apocalypse Now. Eller som nu, när jag med en nyinköpta barnvagnen i blickfånget, ser om Rosemary’s Baby (1968)… Lite rör det sig dock om en slump att det sker nu. För några månader sedan släpptes den på Blu-ray och jag tyckte att det var ett utmärkt läge att se om denna klassiker. Vilket Frugan inte alls var ett dugg sugen på så jag passade på när hon var bortrest…
Rosemary’s Baby brukar ligga högt på listor över de bästa skräckfilmerna som gjorts och jag är benägen att hålla med. Spänningen byggs upp så långsamt och att allt med små små steg bara verkar bli värre. Och alla frågetecken som dyker upp. Pågår det en konspiration? Vilka är inblandade? Att det blir så lyckat beror till stor del på Mia Farrow som är lysande i rollen som utsatt. Historieberättandet är suveränt och Rosemary’s Baby är en av mina favoritfilmer från 60-talet!
Bildkvaliteten på denna Blu-ray är bra för att vara en så gammal film. Men långt ifrån sylvass. Det som är trist är att det inte ingår något extramaterial, det är nästan oförlåtligt. Dock är omslaget oerhört stilrent och stämningsfullt!
:-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar