tisdag 23 februari 2010

Requiem for a Dream


Fortsätter kolla 00-talsfilmer. I det här fallet handlar det om Requiem for a dream (2000), en film som jag inte har sett förut vilket jag har vett att skämmas över.

I snabba klipp och innovativa kameraövningar får man följa hur ett antal människor dras djupt ner i knarkträsket. Olika droger, olika livssituationer men med ungefär samma resultat. Det slutar nattsvart, kolsvart. Fruktansvärt. Tänk om man kunde visa den här filmen i skolorna istället för att påstå att ett bloss marijuana direkt leder till sprutnarkomani och Plattan. Inbillar mig att det skulle vara betydligt mer effektivt.

Filmen har en rätt mjuk bild och tyvärr känns bildöverföringen inte klockren. Detta varierar dock. Men ljudspåret kan man inte klaga på och det fungerar utmärkt både med ljudeffekter och med den suveräna musiken. Dessutom ingår ett kommentarspår med regisserande Darren Aronofsky, samt ett par korta dokumentärer.

:-)

fredag 19 februari 2010

Punch-Drunk Love


Nu när 00-talet är till ända tänkte jag att det skulle vara kul att lista ens favoritfilmer från detta årtionde. Men innan jag gör det måste jag se och se om ett antal filmer. Vilket börjar kännas ohållbart...

Hur som helst. Punch-drunk love (2002) tillhör den senare kategorin, de jag valt att se om. Adam Sandler gör ett fascinerande porträtt som den sävlige Barry Eagan som stundtals lider av svåra humörsvängningar. Och Emily Watson i rollen som hans käresta är lika bra som vanligt. Paul Thomas Andersson bjuder på en udda och rolig film, fylld absurda men läckert fotade scener. Ser nästan ut som om han i vissa fall har stirrat på Sånger från andra våningen. Jag gillar Punch-drunk love. Däremot vill jag minnas att den hypades rejält när den kom vilket det inte riktigt känns som den lever upp till såhär i efterhand.

Extramaterialet består av någon slags märklig ihopklippt sammanfattning av filmen samt två bortklippta scener.

:-)

måndag 15 februari 2010

Mulholland Drive


Mulholland drive (2001) är en av mina favoritfilmer som jag tidigare har tvingats konstatera tyvärr inte har behandlats väl när det gäller DVD. Problemen fortsätter i Blu-ray.

Filmen har en mjuk bild så att det inte skulle bli sylvasst i HD visste man på förhand. Och visst är bildkvaliteten helt klart bättre än på DVD, såklart. Men den är inte särskilt bra. Dock är det i alla fall DTS-ljud. Som bitvis är riktigt läckert, tänker på ljudeffekter och den atmosfäriska musiken. Men jag stör mig lite på att det ibland är för stora skillnader i ljudnivån mellan dialog och action. Extramaterial saknas...

Det här är med andra ord ingen lyckad utgåva av min favoritfilm av David Lynch. Men visst var det kul att se den i HD! Det toppbetyg som filmen egentligen förtjänar väntar jag med tills det kommer en värdig utgåva.

:-)

District 9


Den sydafrikanska sci-fi rullen District 9 (2009) har fått mycket bra kritik så givetvis var jag tvungen att ge den en chans. Kan glatt konstatera att filmen tog den!

Förhandssnacket har mest berört apartheid-kopplingen, att rymdvarelserna är offer som vi människor låser in i läger och behandlar som skit i största allmänhet. Givetvis blir det intressant när man förlägger en sån story till just Sydafrika. Samtidigt trodde jag att detta ämne skulle få lite för stor plats, att filmen inte skulle bjuda på så mycket mer. Men i detta hade jag fel. District 9 är nämligen en väldigt välgjord sci-fi som faktiskt inte nödvändigtvis behöver utspela sig i Sydafrika även om detta ger storyn en extra knorr.

Rymdvarelserna är riktigt bra gjorda, bland de bästa jag sett! Jag brukar påstå att man ska maskera digitala effekter med skuggor och snabba klipp eftersom det syns att det är fejk om man får studera dessa allt för ingående. Detta gäller dock inte i District 9. Varelserna går runt i ett mördande solsken och jag har i princip inget att anmärka på! Lite har det att göra med att man medvetet valt att inte fokusera på effekterna utan behandla varelser och skepp som vilket naturligt inslag som helst som skymtar förbi.

Beviset för att filmen funkar är att jag blev så engagerad att jag verkligen satt och hoppades på att det skulle gå vägen för filmens ”hjälte” (avslöjar inte mer än så). Actionscenerna är för övrigt riktigt tajta och realistiska. Det är mycket skjuta men scenerna är så väl klippta att det inte blir tjatigt. Och filmen är förvånansvärt grisig. Måste även nämna rekvisitan, det är skitigt och bilden är fullständigt belamrad med skräp och det känns verkligen som man är på plats i kåkstaden. Och det återkommande användandet av närbilder bidrar till den klaustrofobiska känslan.

Bilden är grynig men skärpan är fantastisk, sylvass. Vilket funkar utmärkt i kombination med det där skräpet jag nämnde. Det blir väldigt mycket detaljer. Ljudet är coolt och funkar särskilt bra i eldstriderna och när rymdskeppens motorer mullrar.

District 9 är en av 2009 års bästa filmer och jag lovar att den i framtiden kommer att betraktas som en klassisk sci-fi!

:-D

måndag 8 februari 2010

Till vildingarnas land


Vafalls? Tre bio på en månad!? Tror dock inte att det är en trend utan det här är mer av en slump. Av olika skäl föll det sig hur som helst naturligt att följa med JN på den här filmen.

Spike Jonze Till vildingarnas land (Where the wild things are) (2009) har hypats rejält. Inbillar mig att de flesta svenskar födda på 70-talet har någon slags relation till boken som den baserar sig på, det känns som att den alltid låg och skräpade på dagis, fritids, bibliotek etc. Det var något magiskt, hypnotiskt över de nästan lite obehagliga bilderna. Frågan var väl om det skulle gå att göra en långfilm på en bok som endast består av några få sidor?

Svaret är att det gick utmärkt! Filmens styrka ligger i hur den så pricksäkert lyckas fånga den där känslan av att vara barn. Behovet av uppmärksamhet, känslan av orättvisor, längtan bort, till en annan plats där man är någon annan. Men även det här med relationen till lynniga vuxna som man inte riktigt förstår sig på. Sen är det givetvis väldigt stämningsfullt fotat med ett dämpat solljus. För egen del tycker jag dock att det är lite väl mycket hoppa omkring och ramla för sånt är inte särskilt intressant. Men jag antar att det behövs för att barn ska uppskatta den. Plus att filmen faktiskt har ett barnperspektiv så den typen av aktiviteter passar ur den aspekten in bra.

Sen måste man nämna att vildingarna själva är riktigt bra gjorda! Antar att det är en kombination av dräkter och dataanimationer som producerat resultatet?

Jag har svårt för barnfilm men om nu Till vildingarnas land ska räknas som en sådan (vilket jag inte är helt säker på?) så är den en av de bättre. Jag skulle kunna köpa den på Blu-ray om det medföljer en massa extramaterial då jag är nyfiken på hur dom tänkte och gjorde så att den blev som den blev. Hallå ni som bestämmer sånt, hoppas ni lyssnar! Fet chans.

:-)

tisdag 2 februari 2010

Eastern Promises


Ända sedan jag såg Eastern Promises (2007) har jag tänkt att jag vill se om den. Att göra det i Blu-ray visade sig vara ett utmärkt val för den ser riktigt bra ut! Det finns inget att anmärka på. (Att bilden är lite mjuk och inte vass har ingenting med bildöverföringen att göra utan handlar om hur den är filmad).

Eastern promises ÄR en riktigt skön film! Inte jättebra och man kan klara sig utan den men det är inte poängen. Poängen är den väldigt speciella stämningen. Det udda med den ryska maffian i London, färgerna, på vilket sätt Cronenberg har valt att gestalta det. Snyggt och på något obegripligt vis lite mysigt.

:-)

Moon


Moon (2009) är en sci-fi som inte fått den uppmärksamheten den borde ha fått. Hoppas den kommer att få en andra chans i sitt andra liv på DVD och Blu-ray.

För Moon är en film som förtjänar framgång! Den är smart, stämningsfull och intressant. Och lite udda. Om handlingen vill jag inte säga så mycket mer än att det handlar om Sam (Rockwell) som arbetar med en slags gruvdrift på baksidan av månen och vars ena sällskap är en lite för intelligent dator (som påminner lite om Hal 9000 och vars röst görs av Kevin Spacey). Nåt står dock inte rätt till och mysteriet rullar på... Med frågor om kloner och vilka minnen som är äkta, för att ändå avslöja lite för mycket. Men bortsett från att det blir rätt avancerat är det väldigt skönt med en film vars enkelhet påminner om sci-fi från förr. Storyn är rak och inte onödigt spretig.

Tittar man på omslaget är det lätt att tro att det handlar om en b-film och faktum är att det på sätt och vis gör det. Budgeten var jämfört med de mesta i genren inte särskilt stor. Men just pga. detta känns det befriande att filmen ser så dyr ut. Effekterna är klockrena, så även rekvisitan. Det finns inget som skvallrar om att det här är en relativt billig film utan snarare ser det storslaget ut. Det är enbart den minimala rollistan som pekar åt låg budget...

Riktiga bra bild på denna import Blu-ray. Extramaterialet består tydligen av det mesta man kan tänka sig men jag såg filmen hos MA och har inte tagit del av något av detta.

:-)