Murder on the Orient Express x 2

Agatha Christie är inget eller rättare sagt ingen som haft någon större lockelse på mig. Rättvist eller orättvist har hon framstått som rätt mossig och daterad. Jag kände mig därför inte särskilt sugen på nyinspelningen av Mordet på Orientexpressen från 2017, men bestämde mig till slutför att ge den en chans. Dels i allmänbildande syfte och dels med förhoppningen om ett snyggt kostymdrama. Och när jag väl sett nyinspelningen var jag tvungen att även klämma versionen från 1974.


Murder on the Orient Express (2017)

Vad säga? Det är ju minst sagt en väldigt imponerande skådespelarlista. Mina förväntningar om allmänbildning och snyggt kostymdrama infrias också. Så långt så bra. Tyvärr är filmen ganska tramsig vilket känns som ett högst medvetet men samtidigt lite onödigt stilgrepp. Den stora poängen är förstås mordgåtan och att försöka lista ut vem som är den skyldige. Att se om filmen (vilket det inte finns någon anledning att göra) måste bjuda på en fullständigt annorlunda upplevelse än att se den för första gången. Angående mordgåtan kan tilläggas att den är ytterst invecklad och inget jag kunde lösa på förhand.

Extramaterialet består av att antal dokumentärer som hyllar filmens och Agatha Christies förträfflighet. De om Christie är åtminstone något allmänbildande. (Tror även att det medföljer ett kommentarspår?)
 
:-I


Murder on the Orient Express (1974)

Haken här var förstås att jag var bekant med mordgåtas lösning (även om några karaktärer skiljer sig åt filmerna emellan). Jämfört med nyinspelningen är tonfallet inte riktigt lika tramsigt. Filmspråket och specialeffekterna är, såklart, inte lika spektakulära. Som film betraktad är den här versionen något bättre än nyinspelningen men tyvärr är just huvudpersonen, Hercule Poirot, något sämre. Kenneth Branaghs version i nyinspelningen känns mer distinkt.

Inget extramaterial.

:-I

Wind River

I Wind River (2017) hittas en kvinna mördad i snön i avlägsen landsände. En urban FBI-agent kallas in för mordutredningen och hon är i behov av stöd av lokalbefolkningen. Både vad gäller att orientera sig bland de (få) människor som bor där, samt även i den överjävliga snöstorm som pågår mest hela tiden. Upplägget är med andra ord inget nytt men det hela är väl utfört. Wind River är helt enkelt en mycket väl utförd och underhållande thriller.

Bonusmaterialet består av några korta dokumentärer.

:-)

The Post

Spielberg spottar ur en film om året på ålderns höst, vilket är bra! Innan Ready Player One kom The Post (2017), vilken jag råkade missa då men nu har sett. The Post baseras på verkliga händelser och handlar om ett publiceringsdilemma rörande läkta statshemligheter om Vietnamkriget. Filmen lyckas väl med att belysa båda sidor som kämpar på och kring redaktionen på Washington Post. Publicera eller inte publicera? Det hela är rafflande och jag kommer på mig själv med att sitta och hoppas på publicering samtidigt som det känns som att det valet inte alls är självklart. Det hela blir lite extra spännande eftersom jag inte hade någon bakgrundskunskap och inte visste hur det skulle sluta.

Bonusmaterialet består av några korta dokumentärer.

:-)