D-Day - 6.6.44

Dramadokumentär av BBC från 2004 som blandar arkivmaterial, nyinspelade scener med skådespelare samt intervjuer med överlevare. Man får följa skeendena från planeringsfasen av landstigningen till genomförandet. Händelserna skildras från flera olika perspektiv, t.ex. brittiska soldater i landstigningsbåtarnas, brittiska fallskärmsjägares, tyskarna på strandens, 21:a tyska pansardivisionens, en dubbelspion i Englands, Rommels osv. osv. På det hela lyckas man rätt väl att fånga denna enorma berättelse på två timmar och formen gör att det känns bra mycket mer levande än traditionella krigsdokumentärer som bara brukar använda arkivmaterial, kartor och grafik. Å andra sidan kan det vara lite svårt att vänja sig vid blandningen av dokumentär och rent drama.

Specialeffekterna är rent horribla men det stör inte eftersom jag betraktar det hela som en dokumentär, inte en spelfilm. Just därför blir det helt absurt när man i en av de fyra korta bonusdokumentärerna stolt sitter och pratar om hur dom gjorde specialeffekterna, att ”alla flygplan faktiskt är dataanimerade” osv. Nähä, är det sant…

:-)

Michael Clayton

Jurist-thriller. Väldigt välspelad, nedtonad, fängslande och intressant! Clooney är perfekt som den desillusionerade fixarkillen anställd av en advokatbyrå som uträttar diverse ljusskygga sysslor och han omger sig av en radda väldigt bra skådisar. Total oinspirerad recension, jag vet, men Michael Clayton är ett perfekt avvägt drama och det finns inte så mycket mer att säga om den annat än: Se!

Väldigt fin bildkvalitet och ett fint DTS-spår! Finns lite bortklippta scener samt ett kommentarspår jag inte lyssnat på.

:-)

En vampyrs bekännelse

Köpte den här gamla favoriten för en spottstyver för minst ett år sedan och den har stått osedd i hyllan ett bra tag innan jag helt plötsligt fick för mig att tiden var inne. Var mycket inne på vampyrer i sena tonåren men vill minnas att jag var väldigt skeptisk till En vampyrs bekännelse innan jag hade sett den. Jag menar, dåtidens hunks nummer ett och två, Tom Cruise och Brad Pitt, i varsin huvudroll kändes illavarslande. Men ack så fel jag hade för filmen visade sig inte alls vara publikfriande.

Men faktum är att jag hade glömt bort hur pass bra den här filmen faktiskt är! Jag gillar hur dom inte verkar ha känt sig betvingade av konventioner utan helt enkelt har gjort en film som talar till den som gillar vampyrmyten och inte offrar onödigt mycket energi på att förklara hur det hänger ihop. Att det fungerar så bra beror såklart att det i grund och botten finns en väl genomtänkt bok där den här världen noggrant har konstruerats. Man får se glimtar av vampyrsamhället som existerar parallellt med den vanliga men man får aldrig se för mycket av det. Sen är det väldigt befriande att se en film som utöver att vara sofistikerad, otroligt vacker, sexig, bitvis väldigt våldsam och som dessutom berör extremt tabubelagda frågor. Undrar om jag inte rankar En vampyrs bekännelse som nummer två vad gäller vampyrfilmer, näst efter Bram Stoker’s Dracula då givetvis. Min enda invändning är egentligen Brad Pitt. Jag har egentligen inget emot honom och för det mesta är han mycket bra och dyker dessutom oftare än inte upp i bra filmer. Men man måste komma ihåg att så inte alltid har varit fallet och En vampyrs bekännelse är faktiskt från 1994 vilket var en annan tid. Brad Pitt var då en Hollywood pretty-boy som gjorde dåliga filmer och tyvärr känns han mest stel här. Tom Cruise är dock riktigt bra som den obehaglige Lestat och den då 12-år gamla Kirsten Dunst gör en kusligt mogen insats.

Bilden är faktiskt väldigt bra på den här utgåvan, skarp och naturlig. Framsidan utlovar "massor av extra material" men det var kanske lite att ta i. Vad som ingår var en dokumentär som är intressant men lite för kort samt ett väldigt intressant kommentarspår med regissören Neil Jordan.

:-D

Kingdom of Heaven - director's cut

Kingdom of heaven är en märklig film. Mina förväntningar när den kom var väldig höga eftersom kombinationen Ridley Scott och korstågen framstod som ypperlig. När jag sen såg filmen blev jag besviken, den var inte dålig men inte alls vad jag hade hoppats på. Trots att den var rätt lång kändes den för kort, som om dom hade försökt få med för mycket vilket bara gjorde historien rörig. Det kändes som att den skulle göra sig bättre i en längre version. Vilket jag hade helt rätt i för efter en tid kom 4-disc versionen med förlängd film och extra allt. Filmen blev mycket bättre i det längre formatet och dokumentärerna om filmen var bland de mest intressanta jag sett. Men trots det verkade varken filmen eller materialet få det erkännande de förtjänar vilket är lite trist. Antagligen berodde det på den tveksamma bioversionen samt alla andra kalkonmässiga liknande filmer som Troja och Alexander som svepte över dukarna vid samma tidpunkt. Då det här är en sådan film som borde tjäna på HD köpte jag den även i Blu-ray.

Efter att ha sett om den tycker jag att Kingdom of heaven faktiskt står sig väldigt bra och att man får det man vill ha. Dvs. riddare, fäktning, fältslag, fagra damer och snygga trovärdiga miljöer. Tidsresan fungerar som den ska och det är en storslagen film med alla vändningar, intriger och många aktörer. Helt klart en film man kan se om och om. Har väl egentligen bara två invändningar varav den första stavas Orlando Bloom. Han är castad för att sälja biljetter, jag vet, men plattare skådis får man leta efter. Han är totalt oengagerande och man sitter och undrar hur det skulle sett ut om någon som t.ex. Russel Crowe spelade rollen istället. Min andra invändning är att skurkarna Guy de Lusignan och Renaud de Châtillon bär tempelriddardräkter och att det liksom antyds att dom skulle vara med i den orden vilket dom inte var.

Något som kanske bör beröras är att oavsett vem du än är som idag gör en film som om korstågen blir det oundvikligen kontroversiellt. Är du västeuropé blir det en balansgång i skildringen av muslimerna som oavsett hur skickligt du utför kommer att sluta med att du blir anklagad antingen för att framställa muslimerna som överdrivet ondskefulla eller överdrivet goda och antagligen lär du bli beskylld för båda och. Ser man filmen kan man lätt få för sig att Ridley Scott valt den senare vägen då Saladin framstår som den antagligen mest sympatiska ledaren medan filmens stora skurkar båda är kristna. Men detta är komplicerat för sett ur det historiska perspektivet är detta en bild som både är sann och falsk. På ett generellt plan fanns både återhållsamma och oerhört grymma ledare på båda sidor så sett ur det perspektivet ger denna uppdelning inte en rättvis bild av hur kristna respektive muslimer betedde sig. Å andra sidan var verklighetens Saladin en anmärkningsvärt skicklig, pragmatisk och i sammanhanget human person vilket såklart är förklaringen till att han är den legend han är idag.

Bilden på den här Blu-ray-utgåvan är fantastiskt bra vilket den i och för sig var även på DVD. Och här kommer min stora invändning mot den här utgåvan: Var är extramaterialet? Den extremt omfattande och intressanta dokumentären till DVD-utgåvan är ju redan framtagen, det är bara att klämma in den på ytterligare en skiva. Plus i denna lysande DVD-utgåva finns hela tre olika kommentarspår och utöver det en massa annat extra, den är helt enkelt proppfull. Varför detta inte finns med på Blu-ray-utgåvan förblir ett mysterium? Men bortsett från det är Kingdom of heaven en välgjord och intressant film som faktiskt förtjänar en andra chans.

:-)

Blade Runner - Ultimate collector's ed.

Fääärdig.

Blade runner tillhör dom där filmerna som var obligatoriska för ett sci-fi fan uppväxt på 80-talet. Att den dock aldrig tillhörde mina absoluta favoriter kan bero på slumpmässiga skäl lika väl som något annat. Efter att ha blivit misshandlad med skräpiga utgåvor och olika klippningar i åratal har nu äntligen den definitiva utgåvan av Blade runner anlänt. Film som förpackas med ”extra allt” har aldrig tidigare varit ett mer relevant påstående. Visst har det släppts fetare utgåvor tidigare, men då har det handlat om hela säsonger av tv-serier, filmsviter eller urval från en viss regissör. Men jag kan inte komma på att det skulle finnas en enda film som givits så mycket utrymme som den här. Vilket får en att fundera över varför just Blade runner av alla filmer har förärats med sådan omsorg? Jag vet faktiskt inte, men en sak är säker efter att ha plöjt den här boxen och det är att Blade runner har en mycket stor och mycket entusiastisk skara fans.

Boxen innehåller så mycket att jag inte vet i vilken ände jag ska börja? För att få lite struktur är det kanske like bra att gå igenom skiva för skiva. För övrigt har Blade runner nu släppts i ett antal varianter och vad jag har lagt vantarna på är den amerikanska regionsfria 5-disc väskutgåvan i Blu-ray. På båda sidan atlanten har utgåvor som bara innehåller skiva 1 och 2 släppts (vilket jag skrev om här) i både DVD, HD-DVD och Blu-ray. En 5-discutgåva i DVD har även släppts i Norden dock är den inte förpackad i en sån här lyxig väska…

Disc 1 (Blu-ray)
Den första skivan innehåller Ridley Scotts så kallade final cut av Blade runner. Mängder av detaljer har manipulerats men det handlar som sagt om detaljer, om små saker som inte stämde som behövde fixas. Inga George Lucas fasoner med andra ord. Om jag själv måste välja vilken version av filmen jag föredrar blir det lätt denna final cut. Kan tänka mig att en och annan purist kanske har invändningar men det slipper jag som inte är ett jättefan ifrån. Filmen är totalt restaurerad och det ser riktigt bra ut för att vara en så pass gammal film och framförallt effektscenerna ser löjligt bra ut i Blu-ray. Just själva restaureringen är ett enormt lyft för en film som hittills bara funnits i skräpiga versioner. Ljudet är ommixat och Vangelis fantastiska musik låter oerhört bra! Skivan innehåller dessutom en kort introduktion av Ridley Scott samt tre (!) olika kommentarspår. Med tanke på hur mycket övrigt extramaterial det finns blir det oundvikligen en hel del repetitioner i kommentarspåren men det är ett förvånansvärt litet problem. Det första spåret är med Scott och som vanligt har han mycket att säga. På spår nummer två varvas två av producenterna samt de två manusförfattarna. Spåret med den ursprungliga manusförfattaren Hampton Fancher och David Peoples som togs in i hans ställe är det bästa av de två. Fancher verkar vara en riktig karaktär och det är rätt kul att höra om hur dom tjafsar om vem som skrev vad. På spår nummer tre pratar ett antal personer som sysslade med de mer tekniska bitarna av filmen och det är det klart minst intressanta spåret.

Disc 2 (DVD)
På den här skivan finns den nyproducerade dokumentären Dangerous days (som för övrigt var arbetsnamnet på filmen Blade runner) som är dryga tre timmar och är väldigt ingående och intressant. Bland dom bästa DVD-dokumentärer jag sett! Final cut och denna andra skiva är vad som ingår i den enklaste av nyutgåvorna av Blade runner, både på DVD, Blu-ray och det där formatet HD-DVD och egentligen räcker dom mer än väl. Bra utgåva av bra film och riktigt bra extramaterial.

Disc 3 (Blu-ray)
Men för den som inte nöjer sig med det nödvändiga inkluderas här bioversionen, den europeiska bioversionen samt director’s cut versionen som kom på 90-talet. Dom två förstnämnda är i princip identiska med skillnaden att den europeiska innehåller lite mer våld. Det är för övrigt den europeiska som varit den version som funnits på VHS och Laserdisc fram till att director’s cut dök upp. Den stora skillnaden mellan Director’s cut och dom två tidigare var att berättarrösten var bortagen samt att den innehöll det ökända lyckliga slutet. Filmerna är restaurerade och ser väldigt bra ut, däremot saknas extramaterial på den här skivan utöver en mycket kort introduktion till varje film av Ridley Scott.

Disc 4 (DVD)
På den fjärde skivan finns allt extramaterial som inte platsar på skiva nummer två. Det är en riktig godispåse och här finns saker som trailers samt bortklippta scener och det kryllar av korta dokumentärer om allt möjligt som har med Blade runner att göra.

Disc 5 (Blu-ray)
Skiva nummer fem innehåller den så kallade workprint versionen av filmen, dvs. en tidig klippning som på många områden skiljer sig från vad som sen släpptes på bio. Här är bildkvaliteten dock inte något vidare och att den är versionen är med får betraktas som kuriosa. Men man har inte sparat på krutet och skivan innehåller ett kommentarspår av författaren Paul M. Sammon som verkar veta ALLT som är värt att veta om filmen och konstant kommenterar alla skillnader mellan utgåvorna. Den femte skivan har även en väldigt intressant halvtimmesdokumentär som går igenom de olika versionerna av filmen.

Extra
Den här utgåvan innehåller dessutom två plastprylar; en origami-enhörning i silver (snygg!) samt en flygande bil (halvkul). Vidare finns kort med illustrationer samt en serie rutor i en plastbit som återskapar en filmsekvens när man rör på den. Trevliga saker allt ihop men rätt överflödigt.

Själva filmen då? Jo, den är ju väldigt bra och utgör ett udda stycke pretentiös konst. Ljussättningen är fantastik och unik och designen är otroligt genomtänkt och allt detta skapar en väldigt speciell och skön atmosfär. Mörkt och uppgivet men samtidigt väldigt vackert, en film man kan se om flera gånger! (Fråga mig, jag har just gjort det…) Är man intresserad av film går det inte att komma ifrån Blade runner och dess karaktäristiska bildspråk, filmen är ett måste! Men för de flesta räcker det nog med en enklare utgåva en just denna.

En sådan här riktigt bra film som får en sådan har obeskrivligt omfattande förpackning kan bara förtjäna högsta betyg! Nu ska jag dock inte titta på Blade runner på några år…

:-D

Elizabeth - The Golden Age

Var länge sedan jag såg den första Elizabeth-filmen och tänkte att jag skulle passa på att hyra både den samt den här nya. Men planen gick i stöpet för jag fick inte tag i den gamla utan fick nöja mig med The golden age.

Spanska armadan är på gång, Mary Stuart intrigerar i Skottland, det höjs krav på att Elisabet I av England ska skaffa en tronarvinge och Clive Owen blir indragen i ett triangeldrama. Typ. Särskilt spännande eller intressant blir det aldrig men å andra sidan är det fantastiska miljöer och kostymer. The golden age känns som själva sinnebilden av ett kostymdrama: segt och snyggt. Dock var nog budgeten inte den största för specialeffektscenerna med armadan ser lite väl dataanimerad ut.

Ljud och bild är i toppklass. Extramaterialet består av några ointressanta korta dokumentärer samt ett kommentarspår med regissören som jag inte lyssnat på men som kanske är lite kul då han i dokumentärerna framstår som lätt förvirrad.

:-I

The Passion of the Christ

Ännu en långfredag genomliden...

Curse of the golden flower

Jag längtade efter att se Curse of the golden flower i Blu-ray och nu har jag gjort det! Att det ser riktigt bra ut tänker jag inte bemöda mig med att påpeka. Däremot måste jag framhålla hur sinnessjukt vacker den här filmen är: Jag har redan kommenterat den löjligt överväldigande, färgsprakande scenografin men det stannar inte där. Kostymerna är helt sanslösa och ljudeffekterna, musiken och fotot är så mycket FILM det bara kan bli. Fältslaget är något i hästväg. Och jag gillar den allvarliga tonen, att den inte innehåller ett enda skämt. Man måste se den för att förstå och helst bör man göra det i Blu-ray! Jag är helt tagen.

Synd bara att det inte ingår något extramaterial. Det är så mycket jag vill veta om den här produktionen.

:-)

Lejon och lamm

Hade inte hört talas om den här filmen men rävspel i Washington kombinerat med striderna i Afghanistan är i alla fall på pappret ett potentiellt bra upplägg. Filmen följer tre parallella historier som delvis visar sig vara sammanlänkade. Först har vi en attack av en amerikansk pluton i Afghanistan, nummer två är journalisten Meryl Streep som intervjuar den konservative kongressledamoten Tom Cruise som ska lansera en ny militär strategi och slutligen har vi läraren i statsvetenskap som har ett peppningssamtal med en potentiellt duktig elev men som tappat motivationen. Av de tre delarna är det som utspelar sig i Afghanistan det klart mest ointressanta. Cruise gör en riktigt bra roll som den drivne politikern och både hans samtal med Streep och Redfords med sin elev är ganska intressanta och tänkvärda och det är först på slutet som det slutar vara balanserat och moralkakorna smyger fram. Vilket är väldigt synd för Lejon och lamm är en bitvis tänkvärd film om purfärska dagsaktuella frågor.

Bilden är väldigt bra och ljudet är riktigt maffigt i krigsscenerna. En irriterande making of finns inkluderad samt tydligen ett kommentarspår med Robert Redford som jag inte lyssnat på.

:-I

Direktören för det hele

Har lite blandade erfarenheter av Lars von Trier. Höjdpunkten är antagligen tv-serien Riket som är bland det mest obehagliga jag någonsin skådat. Lågvattenmärket är när jag ovetande om vad som komma skulle såg Idioterna tillsammans med svärmor…

Storyn är intressant. Den verklige direktören för ett mindre företag vågar inte ta tuffa beslut inför personalen och har i flera års tid skyllt ifrån sig på en icke närvarande direktör. När det sedan blir nödvändigt att denne visar sig anlitar han en skådespelare för att lösa situationen och det uppstår en massa förväxlingskomik. Det kunde varit roligt och bitvis är det så. Tyvärr är det lika ofta rätt segt och slutet är mest löjligt. Jag ville verkligen gilla den här filmen men gör det bara till hälften, den visar sig faktiskt bara vara den bagatell som von Trier i inledningen varnar för att den är.

:-I

Rescue Dawn

Rescue dawn är en väldigt märklig film. Kort och gott går det ut på att Christian Bale spelar en amerikansk pilot som i början av Vietnamkriget blir nedskjuten över Laos. Han hamnar i ett fångläger i djungeln och storyn kretsar kring honom och sina medfångars flyktförsök. Bale ska väl vara en löjligt glad och utåtriktad person och bitvis leder det till att det känns som att han nästan spelar över. I lägret finns även en sinnesjuk amerikan som gör sitt bästa för att imitera Dennis Hopper i Apocalypse now. Det är svårt att beskriva och sätta finger på vad det är som gör att filmen känns väldigt märklig men det har antagligen något att göra med att skådespelarna inte verkar interagera med varandra på ett trovärdigt vis. Å andra sidan är själva flyktförsöket och vad som händer efter det väldigt spännande och gripande. Undrar om jag någonsin sett någon se så ynklig ut som Steve Zahn gör när han stapplar omkring? Bortser man från det bitvis konstiga tonfallet är Resce Dawn en i många avseenden intressant och välgjord skildring av tillvaron i ett krigsfångeläger.

Det ser bra ut men lite extramaterial hade varit på sin plats.

:-I

The Deer Hunter - 2 disc special ed.

Såg den här utgåvan av Deer hunter i höstas men av någon outgrundlig anledning kom jag mig aldrig för att se extramaterialet. Så detta har legat och gnagt som ett dåligt samvete som jag nu äntligen tagit tag i.

Man ska vara väldigt försiktig med att utnämna både filmer och annat till att tillhöra ”ens absoluta favoriter” eller vara bland ”dom tio bästa” eller vad man nu kan yppa efter att ha sett något riktigt bra. För när man väl börjar syna sådana påståenden sömmarna visar dom sig ofta inte hålla, när man räknar efter finns det så mycket bra. Trots det ska jag ändå sticka ut hakan och säga att Deer hunter tillhör mina absoluta favoritfilmer. Vad det innebär exakt vet jag inte och jag vet inte heller om den platsar som en av mina tio favoriter helt enkelt för att jag aldrig satt mig ner och funderat ihop en sådan lista. Spontant tror jag nog att den kanske inte gör det men att den ryms på topp tjugo vilket inte är illa alls. Deer hunter brukar klassas som en krigsfilm men för att vara det innehåller den väldigt lite krig. Just scenerna med den ryska rouletten som utspelar sig i Vietnam brukar vara de man först kommer att tänka på när man hör filmens namn men faktum är att det inte är de scenerna som gör filmen. Det är snarare scener som det inledande bröllopet som gör Deer hunter till ett mästerverk. Trots att det pågår mer än en halvtimme, det inte är mycket dialog och det går väldigt, väldigt långsamt sugs man in på ett nästan obeskrivligt sätt. Hela filmen känns 100% äkta och det går inte att låta bli att totalt engagera sig i människorna och deras relationer. Det här är en sorts filmer som man helt enkelt inte längre görs och trots det långsamma tempot flyter dom tre timmarna snabbt förbi. Rollbesättningen kan man egentligen säga hur mycket som helst om, hur perfekt den är, om hur bra skådespelarinsatserna är. Och om hur storslaget fotot är. Osv. Deer hunter är en i princip perfekt film!

Bildkvaliteten är bra för att vara en 70-talsfilm men jag är väldigt nyfiken på HD-DVD-utgåvan som har släppts. Men nu när formatkriget är över borde den släppas även på Blu-ray så fort som möjligt. Extramaterialet består av ett kommentarspår med en filmkritiker och regissören Michael Cimino samt några korta intervjuer. När det gäller Cimino var det rätt roligt för jag lyssnade på kommentarspåret först och med anledning av hans hesa röst, namn och det han sade målade jag upp en bild av en maffiatyp i mitt huvud. När jag sedan såg intervjuerna visade han sig snarare se ut som någon övervintrad medlem från typ New York dolls!

:-D

Alla kungens män

Ännu en film jag inte visste särksilt mycket om som jag mest hyrde på grund av den imponerande rollbesättningen. För vad sägs om Sean Penn – Jude Law – Kate Winslet – Anthony Hopkins – James Gandolfini – Mark Ruffalo (som verkar vara med i alla filmer nu för tiden)?! I centrum står Sean Penns roll som är en okonventionell politiker och filmen tar upp frågor om makt, korruption och förlorad vänskap. Det är genomgående riktigt bra skådespelarinsatser och det utspelar sig i otroligt vackra miljöer. Så varför är resultatet inte så bra som det borde? Det är något i de stora gesterna och Skådespeleriet som gör att historien ofta känns lite för konstlad. Nog för att Penns roll ska vara en lätt galen demagog och hans skådespelarinsats är verkligen bra. Men ibland känns det som han och sina kollegor tar i så att dom nästan skiter på sig, lite så där som när man är lite för mån om att vinna en oscar… Med detta vill jag bara peka på att det inte blev så bra som det borde ha blivit vilket i sig inte betyder att filmen inte är sevärd. Glasklart?

Det läckra miljöerna, det oerhört vackra fotot och ljussättningen i kombination med Blu-ray tekniken gör att Alla kungens män ser löjligt bra ut! Många scener har riktigt hög dreggelfaktor. Men, återigen, vart tog extramaterialet vägen? Det är tomt.

:-I

Den innersta kretsen

Visste inte mycket om den här filmen utöver att det handlar om CIA och att Matt Damon – Angelina Jolie – Robert De Niro – Alec Baldwin – William Hurt – Joe Pesci är en hyfsad uppsättning skådisar. Det klipps lite fram och tillbaka i tiden men grunden är att Matt Damon är en CIA-agent som arbetar med kontraspionage och kontroversen kring Grisbukten står i centrum. Damon går runt hela filmen med exakt samma stela ansiktsuttryck men jag antar att det är precis så rollen som den metodiske tråkmånsen ska framställas. Det är en väldigt bra om än lite långsam film med många förvecklingar och jag får lov att erkänna att jag inte hängde med i alla turer och skulle nog behöva se om vissa delar. Men det är en bra agentfilm helt enkelt!

Bilden är riktigt bra för att vara DVD men om någon film behöver extramaterial är det en sådan här. Så givetvis var det helt tomt på den fronten.

:-)

Stardust

Av någon anledning har jag fått för mig att jag gillar Neil Gaiman vilket är lite märkligt för jag har aldrig läst någon av hans böcker. Stardust trodde jag inte mycket på med tanke på vad jag hört innan och den visade sig inte vara någon särskilt bra film. Däremot är den inte så usel som jag hade förväntat mig.

Story: Engelsk kille tar sig över en mur in till en magisk värld där han ska hämta en stjärna som fallit ner på jorden. Det visar sig att stjärnan spelas av Claire Danes (?) och när dom träffas tjafsar dom mest, sådär som folk som blir ihop i slutet av romantiska komedier är mot varandra i början. Utöver det pågår även en strid om tronföljden och Michelle Pfeiffer som spelar en häxa vill ta tag på Danes. Så jagar alla varandra och man kan gissa hur det slutar. Just det, dom stöter även på Robert De Niro som är kapten på ett flygande skepp och som har ett råbarkat yttre men i hemlighet är väldigt gay. Jättekul. Haken med Stardust är dock inte att det är oftast är fånigt, överdrivet skådespeleri, att det är förutsägbart och inte ett dugg spännande. Haken är att filmen antagligen passar bäst för 10-åringar men har lyfts fram som en ”saga för vuxna”. Just den genren är väldigt svår att få till men Pan’s labyrinth visade ju att det faktiskt är möjligt. När det gäller filmer som Stardust brukar man om man inte hittar något annat kunna säga att ”den såg i alla fall snygg ut” men i det här fallet är det bara delvis sant. Dekor och ”riktiga” (icke-digitala) effekter är överlag väldigt välgjorda men vissa dataanimationer är riktigt kassa och många rätt tveksamma.

En 30-minutersdokumentär berättar lite om filmen och utöver den ingår bortklippta scener samt bloopers.

:-(

Närkontakt av tredje graden - 30:th anniversary ultimate ed.

Hade någon lätt släng av UFO-intresse när jag var 12-13 år och såg Närkontakt av tredje graden då. Vill minnas att jag tyckte den var rätt seg och har väl inte intresserat mig nämnvärt för ämnet på ett bra tag. Av extramaterialet framgår för övrigt att Spielberg var lite UFO-tokig när han gjorde filmen men att han nu är skeptisk. Han kommer med en bra invändning i det att då tillgången på kameror (video, mobil etc.) har stigit har andelen UFO-observationer sjunkit i samma takt…

Och jag blir lite förvånad när jag sitter och tittar på filmen och faktiskt tycker att den är bra! Hela UFO-grejen är inte så intressant utan framförallt är det en väldigt välgjord film. Allt från casting till specialeffekter är tip-top och som så ofta med Spielberg blir resultatet en riktig FILM. Man sugs verkligen in i atmosfären.

Bildkvaliteten är finfin och DTS-spåret väldigt atmosfäriskt. Extramaterialet är omfattande och består bl.a. av tre dokumenäterer varav en ny, en halvny samt en gammal. Utöver detta finns diverse godis och för övrigt kan man välja om man vill se original, special eller director’s cut versionen av filmen. Det enda som saknas är ett kommentarspår men jag antar att om man är ett fan av Närkontakt av tredje graden är det här en utgåva som gör en lycklig.

:-)

Maffiabröder

Även om jag inte mindes så mycket av den hade jag för mig att jag hade sett Maffiabröder för ett antal år sedan. Efter att nu ha sett den måste jag dock erkänna att så inte är fallet, det här visade sig vara första gången jag ser denna Klassiker.

Scorsese och maffia brukar ju innebära kvalitet och när jag läst på lite inser jag att det är många som framhåller Maffiabröder som den främsta. Kanske håller jag med? Hur som helst är det en oerhört fängslande film. De Niro är De Niro och behöver väl inte kommenteras mer än så. Min favorit är ändå Joe Pesci som är löjligt bra som snabbpratande och oberäknelig mafioso och Ray Liotta i huvudrollen känns även han helt rätt. Men även i birollerna är castingen ypperlig och hälften av dom verkar upptas att folk från Sopranos. Roligast är att psykologen Melfi från Sopranos har en central roll. Jag har alltid funderat på vart dom hittade henne någonstans och nu vet jag! Maffiabröder är verkligen en riktig maffiafilm som levererar precis vad man vill ha. Förutom en perfekt rollbesättning är fotot häftigt och intensivt, dekoren och miljöerna otroligt atmosfäriska och genomarbetade. Och man får inte glömma bort musiken som spelar en stor roll i många scener. Scorsese har fyllt filmen med bra låtar och låter dessa spela en framskjuten roll. Förutom allt detta är det dessutom en spännande film!

Bildkvaliteten på denna Blu-ray utgåva är mycket bra och ljudet i 5.1 finns inget att klaga på. Extramaterialet består av några dokumentärer och dessutom finns två kommentarspår. Jag hann inte lyssna igenom dom men det första talas in av folk som gjort filmen och det andra av den verklige personen bakom Liottas roll samt en polis. Båda spår verkade vara intressanta.

:-D

The Prestige / Illusionisten

Vad är egentligen oddsen för att det samma år ska släppas två filmer som utspelar sig kring förra sekelskiftet, där huvudrollen är en trollkarl samt att det handlar om ett triangeldrama? Jag förstår om det råkar produceras två filmer om säg Robin Hood eller typ en vulkan. Men det här är ju helt osannolikt!?!


The Prestige

I den avsevärt bättre av de två filmerna intrigerar två trollkarlar (Christian Bale och Hugh Jackman) mot varandra i sekelskiftets London. Scarlett Johansson och Michael Caine finns också med på ett hörn. Chris Nolan regisserar och det är oerhört snyggt och hyfsat intressant. Man får någon slags inblick i trollkarlans värld, hur tricken handlar mycket om psykologi vid sidan om fingerfärdighet. Sånt är rätt intressant. Typ. Men filmen dras med problemet att trots att den är välgjord och tar upp hyfsat intressanta saker fångas man aldrig. Inte ens efter att historien tar en ”spektakulär” vändning. Den mest fascinerade scenen i filmen är en dialogscen mellan Wolverine, Gollum och Davie Bowie (!), men haken är att den är fascinerande är på grund av castingen, inte i sig själv.

Bilden på den här Blu-ray skivan är dock helt enastående! Till skillnad från vissa spektakulära filmer är den väldigt sober i färgtonerna men det ser ändå Väldigt bra ut! Som extramaterial medföljer ett handfull ointressanta dokumentärer.

:-I


Illusionisten

Vilket haveri. Edward Norton är en trollkarl som aldrig har glömt sin barndomskärlek (Jessica Biel) och försöker sno henne från den Österrikiske kronprinsen. Norton går omkring och ser mystisk ut och gör lite magiska rörelser med handen och har någon slags fånig tysk brytning. Samma brytning lider även Paul Giamatti av och han känns sinnessjukt felcastad som polis. Jag vet inte om det avsiktligt är så att man inte vet om Norton har ”riktiga” magiska krafter eller ej, vissa trick avslöjas nämligen hur dom går till men dom mer spektakulära, som att han kan trolla fram dataanimerade fjärilar förklaras aldrig. Det hela utvecklas till någon konstig thriller och det känns som det ska vara en sådan där ”historia i flera lager” som det är så populärt att presentera vissa filmer som. Haken är att Illusionisten misslyckas på alla plan med det enda undantaget att dekoren är väldigt snygg.

Bra bild och ljud, inget extramaterial.

:-=

Curse of the Golden Flower / The Empress

Asian-action-double-flick! Eller kanske inte då filmerna väl inte har något direkt gemensamt egentligen. Jag hade tänkt se Curse of the golden flower i vilket fall och det är inte så ofta det står två kinesiska filmer i nyhetshyllan så jag tänkte att jag kunde passa på att jämföra. För likheter finns faktiskt utöver att de är just kinesiska. Båda filmerna är historiska, utspelar sig i kejserlig miljö, handlar om intriger och strid och i huvudrollen finns en stark kvinna.


Curse of the golden flower

Det är lite nostalgi att se en film av Zhang Yimou med Gong Li och Chow Yun-Fat i huvudrollerna. För på 90-talet var det Chow Yun-Fats actionfilmer som ledde mig in på asiatisk film som i sin tur ledde till Zhang Yimous dramer där Gong Li alltid verkade inneha huvudrollen. På 2000-talet har Yimou dock gett sig in i actiongenren med Hero (som jag tyckte var rätt seg), House of the flying daggers (som jag inte sett) och nu Curse of the golden flower.

Även om skådespeleriet håller hög klass är det estetiska som står i förgrunden. Dekoren är helt makalöst obeskrivlig! Jag vet inte hur historiskt korrekt det är men bilden är en explosion av färg och guld och jag har faktiskt aldrig sett någon liknande. Fältslagsscenerna är även dom oerhört estetiska och Yimou arbetar med färg och form snarare än realism. Jag satt faktiskt och tänkte på en totalt visuell film som 300 fast inte så skitig utan mer färgglad. En detalj, som iofs. inte bara blir en detalj då det handlar om 100-tals är att alla kvinnor i palatset går omkring med urringning och extrem push-up, sådär som det brukar se ut i europeiska 1700-talsfilmer. Återigen vet jag inte om det är historiskt korrekt eller enbart estetik..?

DTS-spåret är oerhört atmosfäriskt och det känns som man befinner sig på plats när gardiner som hissas upp och ner rasslar i sourround. Bilden är skarp och jag blev lite till mig när jag noterade att den här filmen ska släppas i Blu-ray! Då det är bland de mest visuella filmer jag någonsin sett känns ett köp obligatoriskt. Synd bara att det inte ingick något extramaterial.

:-)


The Empress

The Epress ska tydligen vara en adaption av Hamlet. Jämfört med Curse of the golden flower är den här filmen dock inte särskilt bra. Just jämförelsen är intressant för båda utspelar sig som sagt i kejserlig miljö, det är storslaget det bildmässiga är i fokus samt att dekor och strider är spektakulära. Men det här är mest segt. Man fastnar inte för karaktärerna och det känns som om hela filmen utspelar sig i slow motion (vilket en ansenlig del av den faktiskt gör). Det känns som om någon försökt göra en kopia av Crouching tiger, hidden dragon och misslyckats. Jäsp.

Bildkvaliteten är bra men det känns trist att en så pass visuell film bara har stereo. Inget extramaterial medföljde.

:-(