The Boat That Rocked

Frugan var på humör att se ”något lättsamt” och hade läst att The beat that rocked (2009) hade fått ok betyg. ”Lättsamt” blev det verkligen...

Egentligen ska jag inte ens försöka att kommentera såna här filmer. Precis som med barnfilm tillhör jag inte målgruppen och har därför oerhört svårt att värdera filmen ifråga. En usel romantisk komedi har jag inga problem med att identifiera, det är lätt. Det svåra är att förstå när en romantisk komedi anses bra? Jag antar att Notting hill anses vara ”bra”? Den har jag sett och den ogillar jag och så tänker jag att jag via den ska kunna förstå om även The boat that rocked är ”bra”? Men det går inte, jag trasslar in mig och kommer inte loss.

Det finns några roliga skämt i filmen, visst. Det hände att jag log lite några gånger och även skrattade till. Jag tror verkligen inte att det här är en usel romantisk komedi för jag tycker inte att det är en usel film. Däremot är det en rätt dålig film. Det lömska är att den börjar rätt ok men slutar fruktansvärt.

Philip Seymour Hoffman lyckas på något vis vara mysig och Bill Nighy är faktiskt riktigt rolig. Det som gör filmen lite udda är att den känns lite som en romantisk komedi för killar. Även om det pratas konstant om kvinnor så finns dom vid sidan om. Det kanske är ”fräscht grepp” för genren, vad vet jag? Musiken bestående av 60-talsklassiker är helt ok men mördande förutsägbar. Mest av allt är det dock tråkiga skämt och en massa trams. Och jag har ingen aning hur dom tänkte när dom fick för sig att det finns tillräckligt med material för att göra en över två timmar lång film. Det gör det absolut inte.

Bortklippta scener och kommentarspår orkade jag inte med.

:-(