Shine a Light

Är inget enormt fan av The rolling stones men dom har ju onekligen gjort ett gäng bra låtar och tanken på att se en filmkonsert med dom regisserad av Scorsese lät rätt intresssant. Själva konserten upptar största delen av filmen men den blandas upp med lite arkivmaterial samt snuttar från bakom kulisserna. Problemet är att filmen mer än något annat är lite småtråkig. Konserten är väl genomförd men man får bara exakt det man kunde förvänta sig. Inget sensationellt, inget snaskigt. Bara en grupp som vant framför ett gäng helt ok låtar för miljonte gången i sin karriär.

Många av arkivklippen utgörs av intervjuer med ett betydligt yngre Stones där de siar om framtiden, om hur länge de kommer att fortsätta rocka. Syftet med dessa är att man ska bli imponerad över hur länge dom hållit och visst, att Mick Jagger fortsätter strutta runt och att Keith Richards ens kan stå på benen år 2008 ÄR imponerande. Däremot är dagens Stones väldigt långt från gårdagens så jag förstår inte varför man anstränger sig så mycket för att försöka påstå motsatsen? Ett band vars livemusik framförallt framförs av kompartister och där Bill Clinton och hans polare sitter på vip-platserna i publiken är inte så rock n’ roll som dom vill få det till. Rock har nog ett bäst-före-datum trots allt.

Men det är kul med konsertscenerna i HD och ljudmixen är imponerande! Några extra låtar samt en rörig kort dokumentär medföljer även.

Shine a light är en väl utförd och rätt tråkig konsertfilm som jag har svårt att varken rekommendera eller gnälla över.

:-I