Kiss - Kissology vol. 2

Efter att ha sett volym ett spekulerade jag här i vad volym 2 skulle innehålla. Antingen sminkperioden del två eller en sammanslagning av den och den osminkade eran? I själva verket blev det lite mitt emellan, men det drar åt alternativ nummer två. För det tar vid 1978, där den förra slutade, och slutar i och med Eric Carrs bortgång. Dvs. det finns lite osminkat kvar till nästa volym, tänker främst på Revenge. Eller kommer den ignoreras? Vi får se.

Då volym två täcker ett så pass långt tidsspann var jag orolig att det skulle bli lite tunt men glädjande nog är så inte fallet. Det här är en FET utgåva! Givetvis blir man aldrig helt nöjd, klart man vill ha ännu mer. Men det finns ingen anledning att klaga, för det mesta av det bästa finns med! Dessutom är Gene och Pauls kommentarspår bitvis mycket kul och det är intressant att dom ger Ace så mycket cred. Framförallt under den klassiska intervjun med Tom Snyder är det ett välkommet utslag av plötslig självinsikt (att den intervjun inte visas i sin helhet är för övrigt kanske det svagaste med den här utgåvan).

Men Kissology vol. 2 innehåller inte bara konsert- och intervjuklipp, man har även fått med filmen Kiss - Attack of the Phantoms (som är den europeiska bioversionen av überkalkonen Kiss Meets the Phantom of the Park, som i USA var en tv-film)! Jag hade den filmen på VHS när jag gick i mellanstadiet och ett tag var det min absoluta favoritfilm! Den här versionen är dock lite längre och har lite upphottade specialeffekter, inte för att det gör den bättre, men ändå. Det roligaste är dock kommentarspåret med den kvinnliga huvudrollsinnehavaren, han som spelar hennes pojkvän samt en gubbe som innehar rollen som ägare av den nöjespark där eländet utspelar sig. Det är fullständigt otroligt att lyssna på, för inte vid ett enda tillfälle nämner någon av dem det uppenbara: Att det här är en av de sämsta filmer som någonsin gjorts. Nejdå, hon sitter och skrattar och med jämna mellanrum får ur sig ”ja just det, det här har jag glömt, ha ha”. Pojkvännen är någon slags utbildad mimare och återkommer ständigt till frasen ”this, was a fun, fun movie”. Gubben använder sin tid åt att prisa filmens skurk som den bästa skådespelaren genom världshistorien… Helt osannolikt.

Lägger ner mycket energi på att gnälla på Kiss och vad dom gjort med bandet och just därför blir jag så glad av att titta på Kissology. De här utgåvorna är sånt man fantiserat om men inte vågat hoppas på!

:-D