Kan inte påminna mig om någon film som det rapporterats så mycket om så länge innan premiären som Marie Antoinette. Det kändes som att DN Kultur hade ett mittuppslag minst en gång i månaden i typ två år. Vad som skrevs minns jag inte, men det var väl något om lyxkonsumtion och så drogs det väl paralleller till vår tid. Eller nåt.
Egentligen begriper jag inte vad allt ståhej egentligen handlade om? Marie Antoinette är en skitsnygg och totalt intetsägande film. Vilket duger för mig, jag gillar kostymfilm! Det behövs inte budskap, för mig är vacker rekvisita och vackra miljöer en poäng i sig. Och det ser verkligen bra ut, dom har verkligen lyckads fånga det överdådiga och storslagna på ett magnifikt sätt! Sen har det väl varit vissa invändningar mot användandet av rockmusik men inte heller det är något jag begriper eftersom få historiska filmer använder tidstypisk musik. Det är som att klaga på användandet av 1800-talsorkestermusik i Gladiator. En liten invändning mot Marie Antoinette är dock att jag har svårt när skådespelare som jag förknippar med humor ska spela allvarliga roller. Det fungerar väl ok med Jason Schwartzman som Marie Antoinettes man som ändå ska ha något löjligt över sig. Men jag kan inte låta bli att le varje gång hennes marskalk (eller vad hans titel nu är) dyker upp i bild. Alan Partridge i peruk funkar helt enkelt inte… Filmen Marie Antoinette är en snygg bagatell värd att se om man gillar sånt. Dessutom gjorde den mig sugen på att kolla upp Axel von Fersen…
När det handlar om en så visuell film blev jag besviken över att bildöverföringen är så dassig. Det fanns lite extramaterial på skivan och jag kollade in dokumentären, som inte sa så mycket.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar