Först några ord om Bond: Har aldrig varit något större fan direkt. Eller, det har jag visst, i tidiga tonåren plöjde jag, MA och RB igenom alla dom där och visst tyckte man han var cool. Men sen mognade man och insåg att det inte var så kul och att de nyare filmerna som kom var så dåliga hjälpte inte till direkt. Därmed inte sagt att jag sällar mig till alla dom som menade att Bond minsann var så mycket ”bättre förr”. Att filmerna med Sean Connery skulle vara bra är en enorm missuppfattning, dom filmerna är till största delen skit. Men, det finns något tilltalande med idén om en brittisk agent som åker jorden runt och skjuter skurkar, raggar på bombnedslag och dricker drinkar på världens lyxigaste ställen. Casino Royale har ju dessutom blivit väldigt uppskriven pga. att det nu var dags för en ”seriös” och ”mörk” version av Bond så mina förväntningar var en smula uppskruvade.
Till en början blev jag riktigt orolig. Ok för att det var väldigt brutalt och ok för att det såg väldigt snyggt ut. Men det handlar ändå om löjligt överdriven action kryddat med lite oneliners. Men varför skulle det inte göra det kan man fråga sig, det är ju ändå en Bond-film. Felet var väl snarare att jag verkade ha glömt bort detta faktum och det var inte alls så mörkt och brutalt som jag hoppats. Första timmen är rätt seg, det handlar mest om att presentera vem Bond är som person samt tydliggöra hans ställning gentemot sina överordnade. Kryddat med en massa action. Men när det är dags att presentera huvudintrigen och Eva Green kliver in i handlingen händer det något. Filmen kanske aldrig är särskilt spännande, men känslan i kasinot är väldigt skön och samspelet mellan Bond och Vesper är riktigt bra! Till slut lyckades det bli den där oemotståndliga blandningen av coola killar med stil och klass som emellanåt bankar på varandra, det blev nästan så bra som jag hade hoppats på från början. Det ska bli intressant att se vart dom tar den här serien. En fråga man inte kan låta bli att ställa är hur Daniel Craig gör sig som Bond? Inte för att jag bryr mig så mycket, men hans buttra nedtonade stil som är oändligt långt från Roger Moores version passar i alla fall mig bra. Vad ”Bond-fansen” har att säga vet jag dock inte?
Tyvärr måste jag meddela att bilden ovan ljuger, för jag har bara sett den från extramaterial befriade hyrversionen.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar