Eastern Promises

Om jag redan skrivit om en film och ser om samma utgåva brukar jag inte skriva om det här. Eastern Promises (2007) har jag redan skrivit om på DVD och Blu-ray så varför återkommer jag nu? För att jag såg den på (nedladdad) Blu-ray hemma hos MA och jag vill härmed meddela att jag nu har sett den utgåva som jag köpte för ett tag sen. Är det värt att nämna? Kanske inte, men härmed gör jag det i alla fall. Och det kanske ändå är värt att påtala att med tanke på hur ofta jag ser Eastern Promises så verkar den ha uppnått statusen av upphakningsfilm hos mig. Alltså, en film som inte är ett mästerverk som ändå är riktigt bra och har något speciellt att man återkommer till den gång på gång.

Bildkvaliteten på denna Blu-ray är exceptionellt bra. Däremot ingår inget extramaterial vilket är surt eftersom det finns lite sådant på DVD:n.

:-)

Music biopic

 

Två biografiska filmer från 2013 om musiker som släpptes på Blu-ray ungefär samtidigt. Det är tillräckligt många gemensamma faktorer för att ta dom i ett svep.


Mitt Liv Med Liberace

Mitt Liv Med Liberace (Behind the Candelabra) baserar sig på en bok skriven av en av Liberaces medarbetare/älskare, här spelad av Matt Damon. Liberace tillhör de där artisterna där namnet är bekant med jag inte vet så mycket mer. Pianist, kandelabrar och flamboyant, ja. Men musiken? Ingen aning? Nu har jag en aning och det är verkligen inte musik för mig. Krogshow för amerikanska tanter med ”humoristiskt” mellansnack är inte min grej

Däremot är filmen ett intressant skildring av ett liv i dekadens. Det är intressant att fundera på hur man själv skulle bli om man blev så känd och rik? Förhoppningsvis något mer sansad. Michael Douglas gör en helt fantastisk tolkning av en människa som helt enkelt har spårat ur. Eller? Har an spårat ur eller är det först när man är superrik som man har förutsättningar att komma närmare sitt sanna jag? Det hela är både intressant och skrämmande.

:-)


Monica Z

I fallet med Monica Z så kände jag att jag hade lite bättre koll på artisten ifråga. Men jag får lov att erkänna att hon var betydligt större i vissa kretsar i USA än jag kände till. Det är alltså min okunskap som talar nu.

Alla har pratat om hur bra Edda Magnasson är i huvudrollen som Monica Zetterlund och faktiskt, hon är jättebra! Mycket imponerande av någon som inte har tidigare erfarenhet av skådespeleri. Kjell Bergkvist är som vanligt och sabbar. Annars är skådespeleriet överlag bra och nedtonat. Dock lider manuset av problem med rörighet. Har man kanske tvingats klippa ner filmen lite väl brutalt? För det är rörigt och svårt att få en känsla. Jag blir dock väldigt sugen på att veta mer om 60- och 70-talets Sverige och Stockholm. Jag har en bild men inser att jag inte vet så mycket. Vem var till Exempel Beppe Wolgers? Bara för att ta upp ett exempel på figurer som funnits där under ens uppväxt men som man antagligen har en väldigt liten bild av. Precis som Monica Zetterlund.

:-I

Elysium

Trots att jag älskade Neill Blomkamps Disctrict 9 kände jag inget direkt sug efter hans nästa film Elysium (2013). Dessvärre var visade sig den känslan åtminstone delvis vara rätt. Men om man börjar med det positiva så ser filmen fantastiskt bra ut! Specialeffekter är bra men framförallt är den värld man har skapat otroligt genomarbetad och väl designad. Både det skitiga Jorden och de rika Elysium som svävar ovanför är sci-fi på hög nivå. Gillar man genren är designen i sig en anledning till att se Elysium.

Manuset lider dock tyvärr av en hel del tveksamheter. För det första är det svårt att få någon känsla för Matt Damons karaktär. För det andra är slutet inget vidare alls. Först en totalt ointressant slutstrid som sen följs upp av en serie händelser som bara känns totalt osannolika och lite fåniga.

Extramaterialet består av några dokumentärer på lite drygt en timme. Dom är tyvärr överdrivet positiva men de som handlar om design av världen som Elysium utspelar sig i är intressanta och sevärda.

:-I

Krigets unga hjärtan

Krigets unga hjärtan (Unsere Mutter, unsere Väter) är en tysk miniserie från 2013 som fick rätt mycket uppmärksamhet när den sändes i Sverige tidigare i år. Jag brukar inte följa serier på TV utan tänkte att jag köper den när den kommer på Blu-ray. Vilket den inte gjorde, utan det fick bli DVD. Om jag förstått saken rätt sändes serien i tre långa avsnitt, men här är den uppdelad på sex avsnitt a 45 minuter.

Utgångspunkten är fem vänner som träffas en kväll innan Barbarossa. Som sen får uppleva fem totalt olika livsöden. Det finns mycket att gilla med serien. Den är välskriven och man är mån om att skildra olika historiska aspekter. Och av någon anledning är det ofta lite mer spännande att få en berättelse ur den tyska synvinkeln. Sen är jag oerhört nöjd över hur man har arbetat med uniformer för att det ska stämma. Det finns säkert vissa allvetare som kan peka på ett och annat fel. Men för mig som är lagom osunt påläst är det en ren fröjd att bevittna!

Problemet är att rollerna är lite väl övertydliga. En tvivlande soldat, en proffsig soldat, en godhjärtad sjuksköterska, en egoistisk småtokig kvinna, en… jude. Jag förstår att det kan bli lite för mycket att hålla reda på och att det är förklaringen till förenklingen. Men lite mer komplexa roller hade suttit fint. Det får gärna vara lite osannolikt men det finns tyvärr två scener där vissa av vännerna råkar träffas av sen slump som känns totalt osannolika. Och när det blir totalt osannolikt blir det tyvärr snarare en känsla av sitcom än av drama. Man får försöka bortse från det och istället fokusera på det som är bra, vilket det är mycket som är.

Är lite sur över att det är DVD. Men för att vara DVD är det riktigt imponerande bildkvalitet! Omslaget prövar givetvis på det berömda hakkorsstricket...

:-I

Topaz

Jag kommer gör ett avsteg från den allrådande principen på den här bloggen. Som säger att jag recenserar produkter, inte filmer i sig. Alltså, kommer det en box så recenserar jag hela boxen när jag är klar. Min julklapp Hitchcock – The Masterpiece Collection kommer dock bli ett undantag. Ett mastodontinlägg med 14 inlägg som kanske drar ut väldigt på tiden blir helt enkelt ogörligt. Så jag frångår principen och tar filmerna var för sig och så knyter jag ihop säcken med ett avslutande inlägg om själva boxen när jag väl är i mål.

Efter kalla kriget-filmen Torn Curtain var det dags för ännu en kalla kriget-film, nämligen Topaz (1969). Som dessutom blir den sista från 60-talet i den här boxen. Måste jag välja föredrar jag Topaz framför Torn Curtain. Men det är två filmer som inte bara handlar om kalla kriget utan som även är ojämna. Vissa scener och idéer är oerhört bra, men för mycket är ofokuserat. Den där rätta känslan i en riktig bra Hitchcock infinner sig tyvärr allt för sällan.

Av extramaterialet (en dokumentär på 30 minuter) får man lära sig att Hitchcock tvingades klippa ner filmen rejält. Att versionen den förlängda versionen på 143 minuter har ett bättre flyt. Tydligen är den släppt. Men versionen i den här boxen är på 125 minuter, dvs. det är den förkortade originalversionen. Det ingår även två alternativa slut som skiljer sig markant från originalversionen. Mycket bra bildkvalitet på denna Blu-ray för övrigt!

:-I

2013

Det börjar bli läge att sammanfatta filmåret 2013. Alltså, mitt 2013. Jag har under 2013 recenserat 102 filmer (varav några rättare sagt är tv-serier) och konstaterar att det även 2012 var 102. Sjukt! Det har blivit 67 på Blu-ray, 33 på DVD och 2 på bio.

Det är inte så mycket som har stuckit ut. Bästa nya filmer har varit Django Unchained och Beasts of the Southern Wild.

Annars har året präglats av Hitchcock-boxen som jag nästan är klar med, det återstår en handfull filmer. Samt det extremt långsamma vampyrtemat som jag ännu inte har avslutat.

Jag har även investerat i ett par 3D-glasögon. Som jag förvisso inte tror kommer få någon större effekt på mitt filmtittande.

Hmmm... såhär i efterhand framstår 2013 kanske inte som det mest spännande filmåret nånsin... Men just ja, det var ju året då jag äntligen såg klart Seinfeld!

Snabba Cash – Trilogin

Jag har köpt de två första filmerna. När det var dags för den tredje noterade jag att istället för att köpa även den kunde man för ganska lite extra utlägg köpa en box med alla tre istället. Som dessutom innehåller en skiva med extramaterial. Dels är det snyggare med en box i och med att trilogin härmed är avslutad, dels måste allt göras för att skapa utrymme i filmhyllan.


Snabba Cash

Jag gillar Snabba Cash (2010). Det är en kompetent överföring av en roman jag gillar. Mina åsikter finns återgivna här.

:-)


Snabba Cash II

Jag gillar även Snabba Cash II (2012). Det är en riktigt mörk film fylld av stämning. Mina åsikter finns återgivna här.

:-)


Snabba Cash - Livet deluxe

Trilogin avslutas med Snabba Cash - Livet deluxe (2013). Titeln blir lite förvirrande eftersom Livet deluxe även är titeln på den tredje romanen i Jens Lapidus romansvit. Haken är bara att det är bara den första filmen som är en filmatisering av den första boken. Uppföljarna är fria fortsättningar på den första filmen och följer inte böckerna. Dock innehåller de vissa scener från dessa. Komplicerat? En smula.

Tyvärr är Snabba Cash - Livet deluxe en snäpp sämre än de två första filmerna. Det är snyggt filmat och absolut välspelat. Malin Buska skiner lite extra som gangsterdottern Natalie. Bankrånet är riktigt tajt filmat och håller hög spänningsnivå. Annars har man tyvärr fokuserat lite mer på action, på lite mer väl spektakulär action. Det stör lite och tar bort lite av den realistiska känsla som är central i de första filmerna. Dessutom är filmen för lång, det är för många trådar. Snabba Cash - Livet deluxe är inte dålig, den är ojämn.

:-I


Dessutom medföljer som sagt en skiva med extramaterial. Tidigare outgivet sådant. Där är ungefär 30 minuters kortfilmer per film. Av blandad kvalitet. Utöver det ett dussin bortklippta scener per film som är rätt kul att se.

Torn Curtain

Jag kommer gör ett avsteg från den allrådande principen på den här bloggen. Som säger att jag recenserar produkter, inte filmer i sig. Alltså, kommer det en box så recenserar jag hela boxen när jag är klar. Min julklapp Hitchcock – The Masterpiece Collection kommer dock bli ett undantag. Ett mastodontinlägg med 14 inlägg som kanske drar ut väldigt på tiden blir helt enkelt ogörligt. Så jag frångår principen och tar filmerna var för sig och så knyter jag ihop säcken med ett avslutande inlägg om själva boxen när jag väl är i mål.

Efter Marnie har turen kommit till Torn Curtain (1966). En spionthriller under kalla krigets dagar som handlar om agenter, dubbelagenter och kärnvapenhotet. Riktigt intressanta ämnen som filmen tyvärr inte riktigt lever upp till att gestalta. Torn Curtain är nämligen rätt ojämn. Vissa scener är helt brilliant, tänker främst på en mordscen som är väl utdragen där Hitchcock försöker illustrera hur pass svårt det faktiskt är att ta livet av någon. Det hela skildrat med klassisk svart humor. Mycket annat är också bra. Men tyvärr är det inte så många scener som blir sådär spännande som man hoppas på när det gäller Hitchcock. Och Julie Andrews i den ena huvudrollen känns väldigt platt.

Extramaterialet består av en halvtimmeslång dokumentär som försöker hamra in hur bra Torn Curtain faktiskt är.

:-I

Moonrise Kingdom

Jag är ett stort fan av Wes Andersson. Just därför har det känts svårt att jag tvingats bojkotta Moonrise Kingdom (2012). Bojkotta? Såhär: Av någon obegriplig anledning har Moonrise Kingdom aldrig släppts i Blu-ray i Sverige. Jag köper gärna Wes Anderssons filmer rakt av men givetvis ska det vara i HD. Och eftersom jag gärna köper har jag inte velat hyra. Så jag har knutit min hand i fickan i protest. Tills jag fick tag på denna finska (!) utgåva (som är utrustad med svensk text).

Allt är precis som det ska i en Wes Andersson. Skruvat, fantastiskt visuellt och en kader kända skådisar som gör större och mindre roller. Det är riktigt bra och kvalitetsmässigt placerar jag Moonrise Kingdom strax efter The Life Aquatic with Steve Zissou (mina favoriter är ohotade The Royal Tenenbaums samt Fantastic Mr. Fox).

Bildkvaliteten på Blu-ray är lite mysko men det beror på att filmen är inspelad i 16 mm, vilket är ett udda val. Det är dock inget fel på själva bildöverföringen. Extramaterialet behöver knappt nämnas. Det består av 15 minuter skräp.

:-)