To the Wonder

Som jag har förstått det är To the Wonder (2012) någon slags syskonfilm till den fantastiska The Tree of Life. I The Tree of Life står livet (och därmed döden) i centrum men i To the Wonder är det kärleken som gör det. Filmen är som sagt från 2012 och med tanke på att Terrence Malick är en av mina absoluta regissörer framstår det lite konstigt att jag ser filmen först nu. En förklaring, inte ursäkt, är att den behandlats väldigt märkligt rent distributionsmässigt. Det var varit väldigt lite snack om den och när den väl dök upp hösten 2013 så missade jag den helt enkelt. När jag upptäckte fadäsen hittade jag den inte längre på Blu-ray så det fick bli DVD, bättre än inget.

Vilket såklart är extra tråkigt när det handlar om någon som Malick så ju är en mästare när det gäller komposition av bilder och ljud. Han är verkligen någon som utnyttjar mediet film till fullo. Ljuset, vinddragen är helt magiska. Pretentiöst och långsamt: Ja, som vanligt. To the Wonder är inte lika storslagen som The Tree of Life utan håller sig mer till ämnet som är ett slags triangeldrama. Varning för gubbsjuka men det är den enda rimliga reaktionen på hur Malick fotar främst Olga Kurylenko men även Rachel McAdams. Eller vänta förresten, dom är ju båda i min ålder, då kan det inte röra sig om gubbsjuka va?

To the Wonder är som sagts oerhört vacker och helt klart sevärd. Men den når inte upp till de högsta toppar som Malick kan ta film till. Lite känns det som är grundstoryn inte riktigt kommer någon vart.

Ljud och bild är riktigt bra för att vara DVD, för att vara DVD… Tyvärr medföljer inget extramaterial.

:-)

Foodies

Jag gillar matporr. Att se andra laga, äta och prata om mat. Foodies (2014) är en dokumentär som följer fem av världens mest exklusiva matbloggare. De reser jorden runt och äter sig igenom världens mest exklusiva restauranger samt bloggar. Det som gör Foodies lite tråkigt är att det är mindre fokus på själva maten än vad jag hade önskat och mer på det exklusiva matbloggandet som fenomen. Det blir liksom bara halvdan matporr. Vilket i och för sig räcker ganska långt om man är fascinerad av fine dining. Intervjuer med stjärnkockar är i vissa fall intressant, i andra inte. Sen försöker Foodies säga något om vår tid och jag vet inte om det är något revolutionerande? Vi gillar att sprida budskap i sociala medier och de som har många följare har stor makt. Tja.

Jag har väntat ett bra tag på att Foodies ska komma på åtminstone DVD. Men det verkar inte hända, så det fick bli SVT Play faktiskt.

:-I

Bajen 2014

 

Under 2014 släpptes två filmer om Hammarby IF Fotboll. Jag har inte koll på om det släpps en enda film om ett annat allsvenskt lag? Jag är skeptisk. Än mindre två... Hade tänkt se dessa två innan seriepremiären men hann bara nästan.


Vi är bäst ändå

Vi är bäst ändå fokuserar på den sista matchen på Söderstadion sommaren 2013 samt på flytten till Tele 2. Man får följa två supportrar fram till denna ödesdigra flytt. Vilka farhågor har dom och vad har deras förhållande varit till Söderstadion?

Som fotbollssupporter är det ofta intressant att se inslag eller läsa om andra lags supportrar. Dels finns en massa gemensamma nämnare men det är även kul att peka på skillnader. Som hammarbyare kan jag omöjligt förhålla mig objektivt till en sån här film, särskilt med tanke på att flytten från Söderstadion är något som jag ägnat och fortfarande ägnar mycket energi på. Men om jag ska försöka fundera på hur det skulle vara att se objektivt på filmen så gissar jag att ämnet i sig hade kunnat göras mycket intressant men att Vi är bäst ändå tykvärr inte lyckas med det.

Att gnälla över att det ser amatörmässigt ut är kanske orättvist eftersom budgeten uppenbarligen har varit minimal. Mer tveksamt är greppet med långa pauser där inget händer och långa obehagligt närgångna inzoomningar på ansikten. Det är förvisso ett medvetet stilgrepp men jag tror att Vi är bäst ändå hade blivit mer intressant för en utomstående om det hade varit mer fokus på fakta och mindre på stämningsbilder. Själv var jag på plats både på den sista matchen på Söderstadion samt den första på Tele 2 så jag är bekant med sammanhangen. För mig blir Vi är bäst ändå en dokumentation av en väldigt viktig tid för oss hammarbyare.

På DVD:n ingår lite bortklippta scener.

:-I


Bara bajare

Miniserien Bara bajare visades på TV förra året. I fem avsnitt får man följa Hammarby från försäsongen 2014 till den sista avgörande matchen när de tog klivet upp i allsvenskan. Fokus ligger på laget och de runtomkring. Det är kul att få en inblick bakom kulisserna. Framförallt är det dock så kul att den här gjordes just 2015 vilket har varit en av de roligaste och mest jobbiga säsonger i mannaminne! Det är oerhört kul att den dokumenterades på det här viset. Jag kan även tänka mig att supportrar till andra lag kan ha glädje av Bara bajare.

På DVD:n ingår en förlängd version av bilderna från sista matchen.

:-)

Kamikazepiloten

Kamikazepiloten (Eien no Zero) är en japansk krigsfilm från 2013. Vart fokus ligger framgår av den svenska titeln. Filmen utspelas dels under andra världskriget och dels i nutid. I den nutida delen får man följa två efterlevandes jakt på information om en släkting som varit just kamikazepilot, om varför han blev det? De läser på och de intervjuar gamla människor. I den historiska delen får man följa en veteranpilot som tränar unga piloter, bland annat kamikazepiloter. Han är dock mot denna extrema taktik och saboterar medvetet.

Filmen problematiserar och resonerar och själv kände jag mig förvånad och lite överraskad. Jag har uppfattat det som att Japan ofta har en lite skev bild av de fruktansvärda brott som bedrevs i dess namn under andra världskriget. Detta är förstås en grov generalisering som det ändå ligger något i. Eftersom jag uppfattade filmen som så kritisk mot idén om att offra livet i ett hopplöst läge kände jag att jag ville googla lite om vilket mottagande filmen fått, om den orsakat kontrovers? Det verkar den ha gjort, om än på ett för mig överraskande vis. Som jag förstår det har den främst kritiserats för att vara krigsromatisk (!?) Men den har även kritiserats från det andra hållet som menar att den ger en skev bild av de japanska soldaternas faktiska mod. Såklart.

Filmen då. Ämnet är intressant men som film är storyn inte så himla spännande. Ibland undrar man vad som ska ske och ibland är det rätt tråkigt. Detta gäller i båda av filmens delar. Specialeffekterna pendlar mellan bra och sådär. Totalt är de bra för att vara i en japansk film, vilket kanske inte säger jättemycket.

Denna hyrda Blu-ray innehöll inget extramaterial.

:-I

Star Wars – Costumes – The Original Trilogy

Hur många Star Wars-böcker kan det produceras? Det finns oerhört många onödiga och dåliga titlar. Star Wars – Costumes – The Original Trilogy (2014) visar dock att marknaden inte är mättad då det här är en av de absolut bästa böckerna om Star Wars jag läst! En stor anledning till att Star Wars är en del av mitt DNA är figurerna man samlade som liten. Den oändliga energi och tid jag lade på dessa gjorde att jag fick en kunskap om filmerna som det egentligen är omöjligt att erhålla. Kunskap om detaljer alltså. Denna detaljkunskap handlar till väldigt stort utsträckning om alla dräkter och kostymer som förekommer.

Star Wars – Costumes – The Original Trilogy är ett stort praktverk med nytagna, detaljerade, foton på de flesta kostymerna i originaltrilogin. Man ska vara försiktig med superlativ men det här är så bra och intressant att det knappt kan bli bättre! Jag kan faktiskt inte föreställa mig en Star Wars-bok som skulle tilltala mig mer än denna. Det här är precis vad jag vill ha och så får jag det. Det är goda tider att leva i och det var faktiskt inte bättre förr.

:-D

Turist

Berättelser om svårigheten med att vara kvinna är något som ständigt lyfts fram. Vilket är bra. Antagligen borde det vara ett ännu större fokus på den strukturella diskriminering av kvinnor som bara idioter inte förmår se eller erkänna. Men, det är faktiskt inte alltid så himla lätt att vara man heller och män är ju också offer för invanda strukturer. Om detta har Ruben Östlund gjort en fenomenalt bra film: Turist (2014).

Är man någorlunda filmintresserad har man hört och läst om grundintrigen säkert 100 gånger: Om hur en familj på semester i Alperna bevittnar en lavin och när det ser ut att bli farligt drabbas pappan av panik och flyr istället för att försöka hjälpa sin familj. Det är så uttjatat att jag blir less på att skriva föregående mening. Hur som helst är intrigen enkel men poängen med Turist är konsekvenserna av denna handling, hur familjerelationen skakas. Dels av personliga skäl men framförallt av strukturella skäl. Vad är det att vara en man? Vilka förväntningar finns på ”manlighet” hos mannen som har krav på sig att vara jämställd? Ämnet avhandlas med en oerhörd precision och Östlund har verkligen lyckats ringa ett samtida fenomen. Turist är en skitjobbig film som skaver, just för att man känner igen sig och får en att känna sig vilsen. Särskilt som man, skulle jag tro. Om jag får lov att generalisera.

Utöver att bidra med en angelägen berättelse är Turist dessutom oerhört vackert fotad. Dessutom är skådespelarna oerhört bra och trovärdiga. (Det där med att svenska skådespelare spelar över är ett påstående som jag nog får lov att skrota.) Hur ofta har man förmånen att se en film som verkligen levererar på alla dessa plan? Jag tänkte avsluta med något i stil med att Turist får mig att se positivt på framtiden för svensk film. Men det är faktiskt inte det som är den starkaste känslan efter att ha sett Turist. Den starkaste känslan är snarare att det känns förmånligt att få sen en så pass bra film, dess existens gör mig glad (samt eftertänksam).

:-D