Vet inte varför jag helt plötsligt har blivit en person som följer Johan Klings konstnärskap? Antar att bakgrunden till att jag köpte hans roman Människor helt utan betydelse var att jag gillade hans debutfilm Darling. Så när det är dags för ännu en film känns det nästan obligatoriskt för mig att se den.
Fast frågan är om jag inte ska sluta följa Johan Kling nu. För Puss (2010) var ingen höjdare. Filmen utspelas på en teater och grundidén, att visa upp självupptagna teaterskådespelare från sina sämsta sidor tilltalar mina fördomar! Det finns en del lyckad satir. Och jag tycker faktiskt att Susanne Thorson är ganska bra som den superirriterande regissören Katja. Problemet med Puss är att det är någon slags fars. Förvecklingskomedi, ut- och in genom dörrar. Lustiga sammanblandningar. Lagom kul.
För att inte tala om musiken som är obeskrivligt irriterande. Antar att den ska ha någon slags komisk funktion men det enda den bidrar till är att göra en lätt vansinnig.
Jaha Kling, hur gör vi nu?
:-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar