Fortsätter med Bergman. Det mest anmärkningsvärda med Höstsonaten (1978) är väl att det utgör ett möte mellan de båda stora Bergmans (Ingmar och Ingrid). Ingrid spelar en självupptagen mamma som efter många år ska besöka sin dotter (Liv Ullman). Det hela leder till att undantrycka konflikter rivs upp och det petas rejält i de öppna såren. Kammarspel och klassisk Bergman med andra ord!
Extramaterialet på den tråkiga DVD-utgåvan begränsas till en kort inledning av Bergman.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar