Zero Dark Thirty

Eftersom jag gillade Kathryn Bigelows The Hurt Locker har jag sett fram emot Zero Dark Thirty (2012). Den kontroversiella filmatiseringen av jakten på samt avrättningen av Usama bin Laden. Kanske ska börja med kontroversen. Om jag förstått saken rätt så menar de argaste kritikerna antingen att filmen presenterar tortyr som antingen något som kan legitimeras, antingen något som fungerar. Två påståenden som enligt kritikerna är falska. Ämnet är förstås känsligt bara i sig, oavsett ståndpunkt. Jag tänker inte gräva ner mig i denna del av Zero Dark Thirty utan nöjer mig med att konstatera att filmen åtminstone, åtminstone, inte behandlar ämnet som okomplicerat.

Jag är inte tillräckligt påläst för att kunna kommentera själva jakten i sig. Annat än att det handlar om en spännande thriller som om inte annat känns någorlunda verklighetstrogen. Filmen börjar i ett rätt lugnt tempo men när den väl kommer fram till slutet med stormningen av huset är det action på hög nivå. Jag är normalt inget fan av  action så det är en stor komplimang. Det är snortjajt och Bigelow visar återigen att det här är ämnen som hon behärskar väl.

Bild och ljud är såklart sylvassa. Extramaterialet utgörs av några korta dokumentärer som inte är så mycket att ha.

:-)


Ingen lätt dag

Parallellt med filmen läste jag även ”Mark Owens” Ingen lätt dag. ”Owen” var en av de Navy SEAL:s som var med och heter i verkliga livet såklart något annat. Som så ofta med den här typen av litteratur så är det på gränsen till outhärdligt torftigt skrivet men å andra sidan en oerhört intressant inblick i en spännande värld. Man får stå ut med språket och de många gånger högst tveksamma moraliska aspekterna. Utan istället försöka betrakta läsandet som grundforskning inom ett ämne jag vill försöka förstå mig på. Boken fokuserar på ”Owens” karriär och såklart på stormningen av huset, men inte på jakten i sig. Jag förutsätter att den legat till grund för skildringen av stormningen i Zero Dark Thirty.

Hitchcock

Hitchcock (2012) utspelar sig bakom kulisserna under inspelningen av Psycho. Jag hade trott att filmen mer skulle fokusera på detta än vad den gör. Fokus ligger nämligen på relationen mellan Hitchcock (Anthony Hopkins) och hans fru Alma Reville (Helen Mirren). Det låter kanske inte så kul men faktum är att när jag sett extramaterial på Hitchcock-boxen så har jag inte kunnat låta bli att fundera lite över dom. Hon en bakgrundsfigur som inte alls fått den uppmärksamhet hon förtjänar när det gäller hans filmer, han å andra sidan på något vis svärmande för alla dessa skönheter, s.k. ”Hitchcock blondes”. Ska man tro filmen Hitchcock så var relationen en smula skakig. Jag blir oerhört nyfiken och undrar hur mycket som är sant och hur mycket som inte är det och blir väldigt nyfiken på att läsa på. Men det är inte så lätt att få svar. Tyvärr slutar Hitchcock rätt tramsigt vilket drar ner den i övrigt intressanta historien rätt mycket.

:-I

Beasts of the Southern Wild

Hade hört mycket gott om Beasts of the Southern Wild (2012) och mina förväntningar var högt uppskruvade. Finns det något bättre än när högt ställda förväntningar möts? Beasts of the Southern Wild är en oerhört kraftfull film. Suggestiv, nästan magisk som samtidigt pekar på reella problem utan att ta till pekpinnar.

Lilla Hushpuppy bor med sin pappa i ett träskområde. Runt dom ett samhälle av utstötta boendes i skjul, alla medvetna om att det snarare förr än senare kommer att allt spolas bort. Pappan lider av missbruk och är inte förmögen att ta hand om varken sig eller sitt barn. Det låter som en riktigt eländig historia och det är det ju förstås. Samtidigt står inte eländet i centrum utan finns där i bakgrunden, som en fond. Väldigt mycket handlar om stämningar. Och hon som spelar den lilla tjejen är helt fenomenal! Inte lillgammal utan trovärdig som ett barn som får lov att klara sig själv. Beasts of the Southern Wild är garanterat en av förra årets bästa filmer!

Extramaterialet är dock lite svajigt. Det ingår sekvenser från casting och bortklippta scener. Samt även den kortfilm som låg till grund för Beasts of the Southern Wild.

:-D

Jason and the Argonauts

Ray Harryhausen – den antagligen mest inflytelserika personen inom specialeffekter på film – avled tidigare i år. Jag hedrar hans minne med att se Jason and the Argonauts från 1963. Faktum är att jag sett delar av filmen tidigare. Det var en förmiddag under något jullov eller nåt som jag råkade snubbla över den på TV. Jag var inne på sci-fi och fantasy och även om filmen delvis såg väldigt daterad ut så var jag väldigt imponerad av de animerade skeletten i slutstriden och undrade varför jag inte hade hört talas om den här filmen.

Nu en 20 år senare har jag senare har jag sett om filmen. Precis som i Clash of the Titans är effekterna bitvis helt suveräna. I övrigt kan det bli lite larvigt men det handlar ju om en grekisk gudasaga, inte om diskbänksrealism. Jag kan inte låta bli att tänka på hur en nyinspelning skulle se ut, men med tanke på just Clash of the Titans är det antagligen bäst att låta bli att tänka så. Skeletten är för övrigt otroligt välgjorda!

Det här är en importerad Blu-ray. Bilden håller blandad kvalitet och sekvenserna med specialeffekter håller av naturliga skäl lägre kvalitet eftersom bilderna har behandlats i efterhand. Det medföljer några dokumentärer varav en om Harryhausens karriär är oerhört intressant! Dessutom medföljer två kommentarspår, ett med Harryhausen och ett med Peter Jackson. Som båda flankeras av någon för mig okänd.

:-)

Django Unchained - steelbook edition

Med Inglourious Basterds och nu Django Unchained (2012) har Tarantino tagit filmmakandet till nästa nivå. Men missförstå mig inte för jag älskar filmer som Reservoir Dogs och Pulp Fiction, filmer som jag växt upp med och som är sammanflätade med när mitt intresse för film utvecklades. Och jag är även barnsligt förtjust i Kill Bill. Men dom två senaste befinner sig på en annan nivå.

Django Unchained är en storartad film! Den innehåller traditionsenliga lekar med genrer men det blir aldrig överdrivet åt nåt håll. Den är över två och en halv timme men känns aldrig tråkig, tvärtom! Vilket till stor del beror på fantastiska skådespelarprestationer. Av förklarliga skäl talas det mycket om Christoph Waltz och han förtjänar absolut alla superlativ. Men missa inte den nedtonade gestaltning som görs av Jamie Foxx. Utan pekpinnar lyckas Django Unchained även sätta fokus på slaveriet och rasismen på ett väldigt träffande vis. Det är förvisso underhållning men film vänder upp och ner på en del inom en, i alla fall i mig. Det är väldigt skickligt att behandla ett allvarligt ämne med allvar men ändå göra det underhållande.

Fick tack på en mycket snygg steelbook. Det enda tråkiga med utgåvan är extramaterialet, som utgörs av några korta dokumentärer.

:-D

The Cabin in the Woods

TC brukar traditionsenligt ordna filmkväll någon gång om året. Förra året blev det Drag Me to Hell, en film jag redan skrivit om här så det blev inget inlägg. I år var det dock dags för The Cabin in the Woods (2011), en film man hört mycket om. Hur den ska vara en så smart vinkling på slasherfilm. Det kanske förefaller obegripligt men jag hade inte förstått att det rör sig om en metafilm. Vilket inte är att avslöja för mycket då detta röjs redan i första scenen.

Alltså. Ovan jord ett gäng ungdomar som ska spendera några nätter i en avlägsen stuga… Under jord ett gäng bestående av någon slags vetenskapsmän som övervakar och styr allt som drabbar ungdomarna. Släpper fram olika monster etc. Det är en lek med genren, men de klyschor som hör den till. Men det är både smart och underhållande! Gillar dessutom filmer som bryter ny mark, som leker med formerna.

Lite oklart om det medföljde något extramaterial på denna Blu-ray?

:-)

ECW!

 

I början av 90-talet utvecklades den amerikanska wrestlingen i en allt mer barnslig och serietidsningsaktig riktning. Som vanligt när det sker en rörelse åt ett håll dyker det upp en motreaktion. Motreaktionen mot de allt mer showbetonade WWF och WCW stavades ECW – Extreme Championship Wrestling. Ett litet förbund från Philadelphia (?) som blev kända för blodiga matcher, sexism och sin extremt passionerade och lojala publik. Som gärna bidrog till matcherna genom att dela ut medhavda tillhyggen till brottarna.


Barbed Wire City

Barbed Wire City (2013) är en dokumentär som spelats in under lång tid med mycket små medel. Precis som i The Wrestling Road Diaries är stilen mycket amatörmässig. Men genom årens lopp har man fått en och annan intervju. Dessutom är en oavsiktlig bonus att det dragit ut på tiden att man får se folk hur dom ser ut nu jämfört mig för tio år sen… Det största problemet med dokumentären är de tunga namn som man inte lyckats fånga. Det hela känns ofullständigt. Det bestående intrycket är dock rätt tragiskt. För många har det gått bra, men för många har det gått riktigt illa. Om man bortser från dom som inte längre finns i livet så har många tyvärr farit illa. Kombinationen förbjudna substanser och att misshandla sina kroppar är inte helt lyckad.

Det ingår lite extramaterial, några sekvenser som inte fick plats i dokumentären. Bl.a. en lång sekvens med Billy Corgan som är ett stort fan och som var med när det begav sig.

:-I


The Rise + Fall of ECW

När ECW gick i konkurs köptes rättigheterna av WWE. 2004 gav dom ut dokumentären The Rise + Fall of ECW, som jag slökollat på några gånger men som jag tyckte det var dags att beta av nu när jag såg Barbed Wire City. Faktum är att dokumentären är utmärkt! En två och en halv timmes introduktion till fenomenet ECW. Bra tempo och många ansikten! Sen hade det nog inte skadat att få några mer motpoler till den Paul Heyman, den oerhört karismatiska charlatanen som låg bakom uppgången och fallet. Rent generellt känns det dock väldigt frispråkigt och inte så tillrättalagt som man kanske hade befarat?

På skriva två finns en handfull matcher, några med alternativ kommentering.

:-)

You Will Meet a Tall Dark Stranger

I min biorecension av You Will Meet a Tall Dark Stranger (2010) antydde jag att jag kanske var lite generös med betyget. När jag nu ser om den på Blu-ray förstärks den känslan. Alltså, det är den bästa Woody Allen på flera år och den har en rad underhållande scener och rollprestationer. Men det är för ojämnt.

Extramaterial ingår inte på denna Blu-ray.

:-I