Avskydde det jag såg av Farväl Falkenberg. När nu Jesper Ganslandt kommer med sin film Apan (2009) förstod jag dock på förhandsrapporterna att det här skulle vara något helt annat.
Vilket det visade sig vara. Egentligen går det inte att kommentera handlingen alls utan att avslöja för mycket. Filmen bygger på ett mysterium som bit för bit nystas upp. Det enda jag kan säga är att det börjar med att Olle Sarri vaknar upp nedblodad och efter att han tvättat av sig får man följa honom när han beger sig iväg... Han är för övrigt riktigt bra i huvudrollen som en man som mentalt befinner sig på ruinens brant. Det som är mindre bra är den skakiga handkameran som mer än något annat är irriterande. Man kan använda handkamera i viss utsträckning för att skapa stämning. Men det finns en gräns för hur långt man kan gå med det greppet och tyvärr går Apan över den gränsen.
Bortsett från det är Apan en rätt spännande och ganska obehaglig film som med sina ynka 80 minuter är väl värd att ge en chans.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar