onsdag 27 februari 2008

Wall Street - special ed.


En riktig gammal goding som nu nått ett sympatiskt inköpspris. Nyligen släpptes den dock på Blu-ray men då det gnällts över bildkvaliteten tänkte jag att det var ett bra tillfälle att praktisera lite smygstretande mot teknikskiftet.

Den gryniga bilden är dock bitvis löjligt usel på den här utgåvan. Å andra sidan är det en väldigt bra film! Oliver Stones epos om finansmarknadens 80-tal är informativt, sedelärande och ytterst välspelat och tillhör dom där filmerna man SKA ha sett. Stjärnan är Michael Douglass och antagligen har han aldrig varit och kommer aldrig att bli lika bra som han är här som den filmhistoriske ikonen Gordon Gekko. Något som jag för övrigt har svårt att greppa är hur det kommer sig att hans roll i den här filmen upprätthåller idolstatus för generationer av kotlettfrillor? Begriper dom inte, i just hans fall, filmens från vänsterkritiska hållning? Eller är det just det dom gör, lite som att skräckfilmsfans på något plan dyrkar Leatherface och Jason? I extramaterialet kommenterar Michael Douglas i vilket fall hur sorgligt det är att så många kommer fram till honom och förklarar att hans roll i den här filmen är orsaken till att dom sökte sig till Wall street… (Som världens mest ointressanta parentes tycker jag det är intressant att de två stora rollinnehaverskorna från Blade runner; Darryl Hannah och Sean Young, återförenas här. Sorligt nog intresserar det mig mer än det faktum att far och son Martin och Charlie Sheen spelar mot varandra.).

Oliver Stone har alltid mycket att säga i sina kommentarspår och dessutom inkluderas en omfattande dokumentär. Synd bara att bilden är skräp.

:-)

tisdag 26 februari 2008

Conspiracy


Har försökt få tag på den här filmen ett tag nu men det har inte varit det lättaste. Just den här utgåvan är visst en holländsk vilket innebär att den har holländsk textning. Inte världens största problem i och med att dom pratar engelska, men ändå. Filmen skildrar den ökända Wannseekonferencen från början till slut och tydligen har man ansträngt sig för att få filmen lika lång som konferensen var. Fokus ligger på skådespelarna och dialog, förutom i sista scenen spelas ingen musik och större delen av filmen utspelar sig runt ett konferensbord. Sådana scener med många deltagare brukar vara svåra att sy ihop men ensemblen består uteslutande av brittiska karaktärsskådespelare som klarar jobbet galant. Främst av alla är Kenneth Branagh som gör en strålande insats som den kuslige Heydrich.

För att vara en europisk tv-film är bildskärpa och dekor förvånansvärt bra vilket gör att det känns som film och inte som tv. Bilden är i dock 4:3 och det är stereo vilket irriterar mig när jag surfade runt och såg att det tydligen ska finnas en brittisk utgåva i widescreen och surround där ute någonstans. Extramaterial var obefintligt vilket var lite synd. Jag skulle vilja vet mer om arbetet med det otroligt välskrivna manuset samt hur man som skådespelare upplever att spela såna här roller. Men hur som helst är det en obehaglig och välgjord film!

:-)

Lite vid sidan om kan jag inte låta bli att reflektera lite över det kommande teknikskiftet, om hur man nu ibland tänker att man kommer att gå över till Blu-ray. Men just såna här filmer som Conspiracy kommer nog aldrig att släppas i ett nytt format och kommer därför att hålla liv i DVD vid sidan om.

måndag 25 februari 2008

D-War


Antar att det är fantasy-genen i mig som finner tanken på drakar på film oemotståndlig. Vilket är lite märkligt med tanke på att drakfilmer aldrig verkar bli bra. Förvisso var det för länge sedan jag såg Dragonslayer för att kunna uttala mig, men Dragonheart var ju ingen rolig historia att bevittna, Drakarnas rike var mest seg och Eragon ska vi inte tala om.

D-war (Dragon-war) är en märklig skapelse i det att det är en koreanskt producerad film som utspelar sig i USA (visst, några inkvoterade scener i Korea finns med). Trots att inledningens berättarröst är övertydlig är historien galet förvirrad. Det finns tydligen några jätteormar som ringlar omkring (?) och vart 500:e år ska en av dom få chansen att förvandlas till en riktig drake som kan stiga till himlen (?). Det som krävs är att ormen ifråga förenas med någon tjej (?) vars eviga själ återföds just vart 500:e år. Typ. Hela filmen går i princip ut på att en skrikande jätteorm ringlar omkring och jagar den här tjejen som nu bor i L.A. För att göra allt lite mer tydligt dyker även en snubbe i medeltida rustning upp med sin arme av likasinnade som rider på fult dataanimerade dinosaurier (?) och krigar mot amerikanska militären.

Men det är inte bara den ordentliga soppan till story som lämnar mer att önska: Dialogen är totalt krystad, dom ”roliga” gagsen är fruktansvärda, allt är corny i största allmänhet och det känns oproffsigt. Som det skulle se ut om en tolvåring som sett lite olika fantasyfilmer fick medel att sätta ihop sin egen story genom att plocka lite här och där. Lite som Eragon! Det viktigaste med en drakfilm är dock själva draken och även här har man misslyckats. Till att börja med är det som sagt inte ens en drake utan en skrikande jätteorm. För det andra är den dåligt dataanimerad och inget kan paja en filmupplevelse som det.

Om inte annat brukar såna här filmer i alla fall bjuda på fantastiska bilder och en maffig ljudupplevelse. Men så är inte fallet med D-war. Bilden är inget särskilt och ljudet är i stereo (!). Inte för att jag vet om jag saknar extramaterial men hur som helst finns inget inkluderat.

:-=

söndag 24 februari 2008

The Shining


The Shining är möjligen min absoluta Kubrick-favorit och det kändes mycket bra att få uppgradera till Blu-ray. Filmen är helt enkelt ett mästerverk! Det måste vara en av de mest obehagliga filmer som gjorts och det beror helt och hållet på den suveräna atmosfär som Kubrick lyckas skapa. Filmen levererar en nästan obeskrivlig känsla. Castingen är perfekt och den lille killen som spelar Danny som är helt fantastisk, Shelly Duvall är läskigt trovärdig och suverän som uppgiven och uppriven. Jack Nicholson såklart löjligt bra och gör en obeskrivligt kuslig insats som mannen på väg ut för ruinens brant. Filmen ser dessutom löjligt bra ut tack vare en helt otrolig dekor och innovativt foto. The Shining är en av mina absoluta favoritfilmer och det framstår fortfarande som väldigt märkligt hur Stehpen King tänkte när han fick för sig att det inte var en tillräckligt bra filmatisering av hans förlaga så att han var tvungen att spela in en egen version.

Vad gäller dom tekniska bitarna blir det dock lite mer komplicerat. Till att börja med kan konstateras ser det fantastiskt ut! I vissa äldre filmer som uppgraderats till HD har vinsten i bildkvalitet inte alltid varit så stor men här är det ett lyft! Sen blir detta med bilden lite komplicerat för den här utgåvan är i 1.85:1 vilket innebär att det är en beskärning av den förra som var i 4:3. Filmen är ju filmad i 4:3 men på bio var den i 1.85:1 dvs. det var det formatet Kubrick utgick från att den skulle presenteras i när man filmade. Så jag vet inte vad jag föredrar? En annan aspekt är att bioversionen är kortare än den amerikanska DVD-versionen och Kubrick föredrog den kortare vilken är den som presenteras här. Återigen vet jag inte vad jag ska tycka? Det bästa hade väl varit om båda versionerna hade medföljt. Extramaterialet består av ett kommentarspår med fotografen och en filmvetare och är intressant. Utöver det finns ett gäng dokumentärer bl.a. den som Kubricks dotter gjorde under själva inspelningen. Denna är värd att se både med och utan kommentarer med Vivian Kubrick och det lite kul att hon pratar precis som Dawn Tinsley (!). Originaltrailern till filmen är för övrigt en av de mest kusliga trailers jag sett, detta trots att den bara visar en korridor...

:-D

Borat - Cultural Learnings of America for Make Benefit Glorious Nation of Kazakhstan


En hyrutgåva av filmen har jag redan recenserat här. Tack vare ett specialerbjudande på Ginza fick jag tillfälle att köpa den för det mycket facila priset 9:90 kr! Så du har jag äntligen fått se de där bortklippta scenerna och dom var extremt roliga! Dessutom ingår collage av diverse promotionframträdanden vars sevärdhet var skiftande. Men jag vidhåller att Borat är den roligaste film jag sett på jag vet inte hur många år!

:-D

torsdag 21 februari 2008

Casino Royale


Filmen har jag redan recenserat här. Vad som hände var att jag fick för mig att hyra på Blu-ray och se om, vilket jag är glad över att jag gjorde! Det är inget mästerverk och jag är inget fan av Bond, däremot är Casino Royale en underhållande film med riktigt skön stämning!

Dessutom ser den riktigt bra ut i Blu-ray! Filmen har såna där överdrivna färger och ibland ser skådisarna nästan orangea ut i hyn. Men kontrasterna är spektakulära och man sitter och gapar över detaljrikedomen i miljöerna. Dessutom är det kul att hyrmarknaden för Blu-ray är så pass ung så att precis som i början av DVD finns bara en utgåva, antingen att hyra eller köpa. Nu för tiden släpps separata köp- och hyrversioner av de DVD:er som har extra spektakulärt extramaterial. På Blu-ray är det dock som på gamla goda tiden, dvs. det finns en version och hyr du får du del av allt. Sen kanske inte just den här filmen är en föregångare vad gäller extramaterial, jag bara konstaterar att när jag hyrde den på DVD fanns inget material med, när jag nu hyr den på Blu-ray får jag med det material som på DVD hör köputgåvan till. Vilket består av några dokumentärer (här i HD!) om inspelningen samt en lite märklig dokumentär producerad för tv som handlar om Bondbrudarna genom tiderna.

:-)

The Kingdom


Det var mer än en gång i höstas när jag kollade på tv som jag såg en biotrailer för en film jag tyckte verkade vara riktigt cool och som alltid visade sig vara The Kingdom. Cool trailer, tuff action, lite politik och så Michael Mann som producent innebar att mina förväntningar var väldigt högt ställda. Vilket ju aldrig är bra.

För The Kingdom levererar inte riktigt vad jag och mina förväntningar hade hoppats på. Därmed inte sagt att det är en dålig film och i stort sett funkar den bra. Ganska nedtonat, brutal action, genomtänkt. Men så med jämna mellanrum förtas det hela med lite popcornaction och filmen hamnar någonstans mitt emellan Michael Mann och hans namne med efternamnet Bay. Men det blir schizofrent för så fort man ska börja irritera sig på lillgamla barn, överdrivna bensinfatsexplosioner och lite för många wisecracks tonas detta ner och istället får man får en bra scen. Och det känns lite serietidningsmässigt med ett team som består av en svart (check), en tjej (check) och så några vita (såklart). Och att en är bombexpert, en är läkare (tjejen) osv. Men sen är det i stort sett en bra film, araberna pratar arabiska, vapen hanteras som vapen hanteras osv. (igen). En sak man kan störa sig på är dock överanvändandet av handkamera vilket nästan gör en åksjuk emellanåt. Jag märker själv att den här texten är osammanhängande och spretig men jag sammanfattar med att det här faktiskt är en helt klart sevärd film om man gillar lite mer seriös action/thriller!

Inte helt oväntat är både bild och ljud riktigt bra på The Kingdom. Dessutom finns ett gäng extramaterial som inkluderar lite av varje. Inget fantastiskt men ändå tillräckligt för att man ska fastna lite extra för filmen efter att ha sett det.

:-)

måndag 18 februari 2008

Kvarteret Skatan - Tredje säsongen


Kvarteret Skatan tillhör bland det roligaste som gjorts inom svensk humor de senaste åren och just därför är det så trist att den blivit så illa behandlad på DVD. Första säsongen kom i en på tok för kort best-of variant och den andra säsongen var förvisso ett lyft i och med att den innehöll betydligt mer material men den var fortfarande inte komplett. I och med den tredje säsongen har man äntligen ställt saker tillrätta för den här utgåvan innehåller säsongens samtliga kompletta avsnitt.

Haken är bara att denna säsong är avsevärt sämre en de två tidigare... Jag inser att det är lite ”Vilken äcklig mat dom serverar på den här restaurangen. Ja, och vilka små portioner.” över det konstaterandet men det är ett faktum. Det finns en hel del bra sketcher även i den tredje säsongen men ofta rör man inte en min. Tråkigt. Det som dock är bra med den här DVD:n är att både jul- och nyårspecialerna finns med som bonus. Den sistnämnda är inget att ha men julspecialen är faktiskt hysteriskt rolig!

:-I

Breach


Bistra män (och kvinnor) i kostym i Washington är ofta ett vinnande koncept! Breach handlar om dom verkliga händelserna kring fallet med den (antagligen?) största läckan i USA:s historia. Ryan Philippe spelar en spoling inom FBI som får uppdraget att jobba tillsammans med Chris Cooper för att hålla ett öga på honom då han är misstänkt för att vara en läcka inom byrån. Historien tar några obligatoriska vändningar och det är spännande till slut. Det är dock inte en klassisk Washington-rulle från a till ö då Coopers karaktär är djupt religiös vilket medför att polis- och politiksnacket blandas upp med en hel del teologi. Vilket ger filmen en lätt schizofren touch samt gör att det känns lite fräscht.

Det finns en knippe extramaterial som dock mest verkar bestå av material producerat för amerikansk tv, dvs. fullständigt osebart. Löjigt snabba klipp anpassade efter reklamavbrott och en programledande gaphals som pratar barnspråk. Hur orkar dom?

:-)

Black Book


Har varit mycket europeisk krigsfilm på sistone. Oftast brukar sådana ha ett hyggligt manus men lida av en begränsad budget. Just Black book är dock ett undantag för denna holländska film är regisserad av ingen mindre än Paul Verhoeven (!) som uppenbarligen har lyckats skramla ihop lite pengar.

Filmen följer judinnan Rachel i hennes försök att dölja sin identitet i det ockuperade Holland under andra världskriget. Fokus ligger verkligen på henne och utan att avslöja för mycket råkar hennes motspelare konstant ut för diverse öden och försvinner ur handlingen. Ett problem är att Black book trots att den är 2:25 känns för kort för allt som ska få plats. Det händer lite för mycket grejer hela tiden och filmen skulle må bra av ett lite lugnare tempo. Efter att nyligen ha sett Sebastian Koch som Speer och von Stauffenberg är hans roll här reducerad till en lite mindre prominent nasse; endast en lokal SS-officer. Som Rachel för övrigt lyckas inleda en affär med! Det är många krokar hit och dit, ibland spännande, ibland fånigt. Det är ingen direkt realistisk historia utan det andas lite äventyrsfilm. Dock ser det väldigt bra ut och äntligen får man en europeisk krigsfilm med en episkt känsla! Vackert foto, massor av statister, bra specialeffekter! Och som vanligt med Verhoeven är det ofta sådär lite onödigt blodigt. Men det är väldigt svårt att summera den här spretiga filmen. Jag vill nog gilla den lite mer än den förtjänar för det går inte att bortse från lätt tramsiga tonläget. Men å andra sidan är det är inget som irriterar allt för mycket och det finns många bra och vackra scener. Summa summarum får det nog bli ett medelbetyg trots allt.

Riktigt bra bild på den här DVD:n men tyvärr saknas extramaterial. Jag hade velat veta mer om hur den här filmen kom till.

:-I

måndag 11 februari 2008

Lord of the Rings - limited ed.


Den här har stått osedd i min hylla sen hösten 2006 eftersom jag varit ganska sur på den. Då, hösten 2006, behövde jag inom en relativt kort tid för fullpris köpa om både Lord of the Rings, Star Wars och King Kong på DVD. Just Lord of the Rings smärtade lite extra eftersom jag innan dess brukade framhålla den som ett mönsterexempel på hur man släpper DVD:er. Först kom bioversionen med lite tunt extramaterial och i samband med det var man tydliga med att det skulle komma en förlängd version med ett ton extramaterial ett antal månader senare. Att de förlängda versionerna var riktiga mästerverk och att extramaterialet var bland det mest fängslande jag någonsin sett medförde att jag utnämnde Lord of the Rings till mönsterfilm när det gällde DVD!

Så inte längre. De här nya ”limiterade” utgåvorna från 2006 innehåller både bio- och de förlängda versionerna vilket iofs. känns bra att ha även om jag inte kan se att man någonsin skulle vilja titta på dom kortare. Anledningen till att jag var tvungen att köpa var dock att dom innehåller nytt extramaterial och även om dom gamla förlängda innehöll ett material som både kvantitativt och kvalitativt borde räcka är jag så pass besatt av filmerna att jag vill ha allt. Tyvärr håller det här nya materialet en skiftande kvalitet. Visst finns en massa pärlor men på det hela taget är det lite segt. I princip består det endast av dokumentation från produktionen och har knappt några intervjuer. Varje film innehåller ungefär två timmar av detta lite ryckiga material. Irriterande är även att det nämnts att det här bara är en liten del av det material som finns och att man planerar att ha med mycket mer i en kommande box…

Totalt sett känns det här inte särskilt bra hanterat. De förlängda versionerna har fortfarande ett klart bättre extramaterial än dessa och det finns egentligen bara två orsaker till att man skulle köpa den här varianten. 1) Att man är lätt galen och inte kan leva utan allt som finns till Lord of the Rings. 2) Att man inte äger de förlängda och inte kan få tag på dessa. För filmerna i sig är ju fortfarande helt fantastiska och ett måste!

:-(

Eddie Izzard - Sexie


Gillar Eddie Izzard skarpt. Så pass att jag såg honom live på Cirkus för ett par år sedan. Just den här DVD:n tycker jag inte tillhör hans bästa. Givetvis finns massa roliga grejer men den är lite tjatig, det tar inte riktigt fart som det brukar kunna göra.

:-I

Sword of Honour


Den här har kommit på DVD först nu trots att den är från 2001. Hur kan det komma sig, det är väl inte så att man försöker casha in på Daniel Craig efter framgången med senaste Bond? Är det är därför hans ansikte tar upp en löjligt stor del av framsidan och att hans namn är större än filmens titel och undertiteln till namnet är ”Casino Royale 007”? Billigt!

Hur som helst. Craig spelar överklasskillen Crouchback som under andra världskriget är angelägen om att få tjäna sitt land men är lite för gammal för att få gå med i armen. Till slut lyckas han dock genom kontakter att bli antagen. Under den tre timmar och tjugo minuter långa filmen (ursprungligen en tv-serie) får vi följa Crouchback under hans resor jorden runt och under träning i olika förband. Någon direkt strid blir det dock knappt. Parallellt med detta får man följa hans komplicerade förhållande med hans exfru, vänner och familj. Ur det avseendet är det en storskalig berättelse och precis som jag anade finns en litterär förlaga. Det är nästan alltid så med filmatiseringar av romaner att storyn känns ryckig och att det finns information man missat. Vilket det nästan alltid gör då man måste begränsa sig när man gör film av bok. Men det är inte bara ryckigheten som gör att Sword of honour känns... konstig. Den blandar verkligen högt och lågt. Väldigt välskrivna dialogscener mellan Crouchback och hans exfru blandas med rena rama Polisskolan. Exempelvis tillägnas en bärbar toalett ovanligt mycket speltid och det slutar med att den sprängs i luften! Helt obegripligt. Utan att alls ha läst boken känns det som att någon har kommit på att få fart på den lågmälda och ganska vemodiga historien med lite gags. Vilket är väldigt synd eftersom utan ”humorn” hade det varit en bra film, istället blev det bara en delvis bra film.

Grynig bild, stereo och inget extramaterial verkar vara normen för alla dessa europeiska krigsfilmer.

:-I

måndag 4 februari 2008

Transformers - 2-disc special ed.


Även om det var decennier sedan jag såg den tecknade serien Transformers på tv och höll plastleksakerna i mina händer har jag alltid försvarat denna franchise. Jag har alltid sagt att bland tecknade tv-serier vars idé var att sälja leksaker var Transformers alltid något bättre, mycket mer välskriven. Nu var det som sagt årtionden sedan jag såg något av den men jag är ändå relativt övertygad om att så är fallet. Beviset, bortsett från att den här filmen görs är att DVD-boxar fortfarande krängs. Till skillnad från exempelvis Mask, BraveStarr, Thundercats, Dinoriders och allt vad dessa serier/leksaker som jag samtliga då avgudade likvärdigt nu hette.

Men Transformers hade alltid en djup. Bortom tanken att sälja robotar i plast som kunde förvandlas till exempelvis en bil fanns en hel värld. Istället för 20 minuter pang-pang med en moralkaka som dessert bjöds på en värld som snarare för tankarna till en grekisk gudasaga. I förgrund en ansamling med mänskliga mått extremt mäktiga individer vars inställning och omtanke till vår art varierar enormt. Ett inbördeskrig, olika falanger, strider om ledarskap, lojalitetskonflikter och karaktärer som helt sonika dog. Återigen, det här är mitt idealiserade minne av en tecknad tv-serie jag inte sett på 20 år. Men ändå, det kan inte vara helt fabricerat. Manusförfattarna till just den här leksaksserien hade högre ambitioner än sina kollegor.

Till slut blev det en Hollywood av detta och regissören blev Michael Bay. Men jag fattar inte för vem man har gjort den här filmen? Någonstans insåg man att den filmen jag vill se med robotkrig inte är tillräckligt tilltalande för den breda publik man måste locka med såna här storfilmer. Så vad man har gjort är att man har lagt fokus på andra områden, dels på collagekillen som råkar köpa den gula snälla bilen Bumblebee och dels på den militära aspekten. Den sistnämnda känns dock helt överflödig. Som vanligt har Michael Bay fått låna hur mycket hårdvara som helst från Pentagon och antagligen beror det på att han alltid får sånt att se superdupercoolt ut. Haken är att det här ju är Transformers och det är deras kamp man vill följa, inte en massa amerikanska soldater och deras leksaker i mellanöstern. Fokus nummer två ligger som sagt på killen, Sam, som köpte bilen och det är ju inget fel i sig han speglar publikens ögon när han sakta men säkert konfronteras med robotarna. Haken är att för att göra filmen lite mer mänsklig och tilltalande för publiken låter man detta mänskliga perspektiv ta allt för stort utrymme. Visst är det lite kul att se Bumblebee hjälpa killen att få en dejt med skolans snyggaste tjej men det hade räckt med några minuter. Nu låter man det nästan denna story bli filmens viktigaste.

Men så dyker då äntligen Optimus prime m.fl. upp men då är det på tok för sent för att man ska få en känsla för vilka dom är och vad dom är ute efter. Mest misslyckat är antagligen att superskurken Megatron dyker upp först i de allra sista scenerna. Man undrar vad som egentligen hände? Har man ingen bakgrundskunskap måste det framstå som väldigt förvirrande. Tänker inte uppehålla mig vid alla felsteg utifrån originalet för jag förstår att dom var tvungna att anpassa storyn. Men frågan är om resultatet blev så lyckat? Tänker t.ex. på en scen när den unge killen är hemma i sitt hus och pappan är arg på honom och fem gigantiska robotar smyger runt huset och gömmer sig för att pappan inte ska få syn på dom. En riktigt ”rolig” scen som är väldigt lång från den där grekiska gudasagan jag var sugen på... Det jag undrar över är om folk i gemen tycker att filmen är bra? Jag har svårt att se det men jag har ju haft fel förr.

En aspekt som dock vill berömma enormt är specialeffekterna. Få saker kan förstöra en film så mycket som halvdana dataanimationer och med tanke på mängden sådana är jag oerhört imponerad över hur bra det med några få undantag ser ut! Måste vara dom bästa effekter jag sett och det här bådar gått inför framtida effektfilmer. Överhuvudtaget ser filmen givetvis skitbra ut och den har ju framhävts som något av den demodisc för det numera utdöende formatet HD-DVD. Tydligen finns rätt mycket extramaterial men då jag såg den henna hos MA har jag inte kommit i kontakt med något av detta.

:-(

Gone Baby Gone


Jag har varit på bio! Men valet av film var inte mitt utan allt handlar om att man fått för sig att sammanhållningen på min sektion på jobbet kommer att öka om vi på arbetstid går på bio tillsammans och ser en film om kidnappade barn. Jaha? Men att få betalat för att gå på bio känns å andra sidan helt rätt och för övrigt var det inte ens frivilligt.

Ben Affleck står för regin och i huvudrollen finns hans lillebrorsa. Det börjar med ett kidnappat barn och då lillebror med sambo är privatdeckare i området anlitas som för att lösa fallet. De första två tredjedelarna av filmen är faktiskt väldigt bra. Det är välspelat och känns trovärdigt och sådär hopplöst som såna här fall antagligen måste kännas i verkligheten. Att det känns som att det inte nödvändigtvis kommer ordna upp sig på slutet är ett bra kvitto! Sen händer tyvärr någonting och det blir tre lite väl fantastiska vändningar på storyn vilket mest kändes onödigt. Synd på en i övrigt välgjord film.

:-I