Redan 2008 när jag såg uppföljaren Elizabeth – The Golden Age konstaterade jag att det var ”länge sedan jag såg den första Elizabeth-filmen”. Åtta år senare är det med andra ord väääldigt länge sen jag såg den första Elizabeth-filmen. Alltså dags att se om Elizabeth från 1998.
Jag minns egentligen inte så mycket av den annat än att jag väl tyckte att den var helt ok men att den inte gjorde något större intryck. Antingen har filmen eller jag mognat med åren för nu uppskattar jag den väldigt mycket. Den är snygg och stilistisk och har något som nästan alla historiska filmer saknar: Den känns äkta. Personerna och miljöerna är levande och det känns inte som maskerad. Egentligen vet jag inte hur Elizabeth gör för att åstadkomma just detta men resultatet talar för sig. Filmen utspelas under en väldigt fascinerande tidsepok och mitt intresse höjs något ytterligare av faktumet att jag (äntligen?) tagit mig an att läsa Wolf Hall.
Bildskärpan är suverän. Det känns också lite fräscht med en film från 90-talet där färgerna får vara lite mer naturliga. Hade filmen släppts idag hade man sannolikt färgkorrigerat sönder den och allt hade badat i blått och sett murrigt ut.
Extramaterialet består av en dokumentär samt ett bra kommentarspår av regissören.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar