torsdag 24 november 2016

Duel


Jag har investerat i Steven Spielberg - Director's Collection, en box med åtta filmer regisserade av Spielberg. Precis som med Hitchcock – The Masterpiece Collection kommer jag inte att recensera hela boxen på ett bräde utan recensera filmerna var för sig. Normalt brukar jag recensera en hel box i ett inlägg men när det gäller som här mer omfattande boxarna gör jag av praktiska skäl ett undantag och delar upp den i flera inlägg. Min plan är att se filmerna i denna box i kronologisk ordning.

Först ut är Duel från 1971 vilket är en TV-film som Spielberg regisserade när han var… 25 år gammal (som senare gick upp på bio så den kan betraktas som hans långfilmsdebut). Jag såg Duel första gången i mina sena tonår och den har sen dess haft en särskilt plats i mitt filmhjärta. Av två skäl. (Innan jag fortsätter får jag lov att komma med en brasklapp om att det här är så pass länge sen att det är omöjligt att minnas exakt hur det var när jag såg den och vad som är efterhandskonstruktioner. Att jag såg den och att den gjorde ett starkt intryck råder det dock inga tvivel om.) Det här är något av en förenkling men fram till Duel hade jag mest valt att se filmer i genrer som jag gillade (sci-fi, action och krig). Inte för att jag inte såg filmer i andra genrer såklart men Duel var verkligen en aha-upplevelse. Dels för att den visade att storyn i sig inte säger något om hur pass intressant utförandet kommer att bli. Jag menar, en film om en bil som jagas av en lastbil låter väl rätt lagom intressant. Duel visade för mig att det inte går att stirra sig blind på genre eller handling utan att det är själva utförandet som räknas. För det andra visade Duel hur mycket spänning man kan uppnå med relativt enkla medel. Just det här att filmen är väldigt spännande och att den där lastbilen är väldigt otäck trots att det bara rör sig om… en lastbil.

Duel är inte en fantastisk film men den är väldigt bra. Såhär i efterhand inser jag att Spielberg har lånat en hel del från Hitchcock vad gäller att bygga upp spänningen (samt även att inkludera en gnutta humor). Att se om Duel var en fröjd främst på det personliga planet men jag vågar nog påstå att det ändå är en av Spielbergs bättre filmer. Inte bästa, men bättre.

Faktum är att bildkvaliteten är väldigt imponerande för att vara en så pass gammal film! Extramaterialet består av några dokumentärer på ca: en timmes speltid.

:-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar