Efter den utmärkta Oceans är det dags för ännu en fransk naturdokumentär om marint liv: Planet Ocean (2012). Det inleds med otroligt vackra bilder som förvisso känns bekanta från andra filmer men som jag ändå inte kan få nog av. Sen händer något. Mänskliga byar, städer filmas på ett makalöst vis. Här ligger den största behållningen för mycket liknar inget jag någonsin sett förut, man sitter med vidöppen mun. Vad filmen sen gör är att den förvandlas till en propagandafilm. Propaganda är ett ord som har en negativ klang men jag menar inget negativt utan jag syftar helt enkelt på ordets egentliga betydelse. Planet Ocean är helt enkelt en film som driver en tes, som propagerar för en sak. Såsom att utfiskning måste upphöra och hur man kan lyckas med det. Det är inga nyheter men det är en sak att läsa om sånt och en annan sak att se det på film. Det hade förvisso varit mer bekvämt om filmen bara hade hållit sig till vackra bilder, om man hade sluppit sitta där med dåligt samvete när den väl är över. Men det är väl precis det som var syftet.
Bilderna är ofta fantastiskt vackra och bildkvaliteten gör som sagt att man då och då sitter och gapar. Extramaterialet utgörs blott av en kvart om inspelningen.
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar