Jag har läst en hel del hype kring japanska House (1977). Många verkar tycka att det rör sig om ett mästerverk. Av den anledningen har jag varit rätt nyfiken men problemet är att den inte finns utgiven i Europa. Hade dock möjlighet att se den hos TC eftersom han är innehavare dels av filmen, dels av en regionsfri Blu-ray spelare.
House är nog den sjukaste och konstigaste film jag sett. Möjligen låter det överdrivet men jag kan inte komma på någon mer märklig? Googla gärna på trailern. Till att börja med låter den sig inte genrebestämmas. I grund och botten är det väl någon slags spökhistoria? Ett hemsökt hus. Sju unga tjejer besöker detta hus och märkliga saker inträffar. Det är dock inte storyn som är det märkvärdiga utan det är bildspråket som inte liknar något jag sett. Och det är inte bara så att filmen har ett visst unikt bildspråk utan olika tekniker och effekter blandas ständigt. Det i kombination med musik som ibland passar perfekt men ibland känns helt felplacerad samt faktumet att alla springer omkring och konstant skriker gör House till en utmattande upplevelse.
Visst bidrar de kulturella skillnaderna till att göra filmen än mer obegriplig men det är knappast huvudförklaringen till att man mest sitter och gapar i 90 minuter. Ena sekunden är det en väldigt vackert och smart filmad sekvens, i nästa är det buskis och ramla på rumpan och fastna i en hink och i nästa är det märkliga animationer. Bitvis är det outhärdligt uselt, bitvis oerhört smart. Det går över huvud taget inte att få någon slags grepp om House. Därför känns betygsättningen väldigt svår och nästan poänglös. Jag kan bara konstatera att jag tycker att man bör se House åtminstone en gång i sitt liv. Att den är sevärd är dock inte samma sak som att den är bra.
Som bonusmaterial ingår ett par dokumentärer som jag tyvärr inte haft möjlighet att se. Jag är väldigt nyfiken på dessa.
:-I
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar