Här har vi ytterligare en sån här film med en tio år på nacken som man sett några gånger och gillade och nu har det blivit dags att avgöra: Är den bara bra, eller blev den en klassiker?
Jag lutar åt det senare! Finns väl ingen som tycker illa om Donnie Brasco (1997) men jag tycker att filmen fått på tok för lite erkännande. Kanske beror det på att den i dialog och handling påminner så mycket Maffiabröder, att man känner att man sett det förr? Alltså det här med att få följa arbetet i botten av maffiahierarkin. En skillnad mot Maffiabröder är dock att i den filmen tar Scorsese verkligen ut svängarna med fotot medan Donnie Brasco å andra sidan är mycket mer nedtonad. Vilket gynnar skildringen av det vardagliga.
Al Pacino har ju en tendens att spela över men som den otroligt ömklige och förbigångne Lefty gör han ett suveränt jobb. Det är plågsamt att se hur illa allt går för honom. Att Johnny Depp är suverän som polisinfiltratören förvånar väl ingen men även Ann Heche som spelar hans i vardagen övergivna fru gör en galant insats. Även om jag mest sitter och funderar över vart hon tagit vägen?
Det här är en förlängd version och jag har inte koll på exakt vilka scener som är nya men jag inbillar mig att den bisarra historien med lejonet har getts mer tid. En annan scen jag inte sett förut är ett parodiskt dåligt gräl på ett motell mellan Pacino och Depp. Ibland finns det faktiskt goda skäl till varför en viss scen blev bortklippt från början...
Bildkvaliteten på denna Blu-ray (hittade ingen bättre omslagsbild) är riktigt bra. Bra detaljrikedom och en naturlig look. Som extramaterial ingår ett par minidokumentärer. Det som stör mig mest med den här utgåvan är nog den gräsligt fula framsidan. Visst hajar jag hur dom tänkte – sälj filmen med hjälp av Pacinos och Depps nunor – men det ser verkligen inte bra ut.
Gangstergenren är på sätt och vis rätt väldigt uttjatad. Å andra sidan bör man absolut inte missa Donnie Brasco som helt klart tillhör en av de bättre i sällskapet!
:-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar