21 gram tillhör dom där filmerna jag såg för en handfull år sedan, gillade, nu köpt och ser om. Jag och frugan tänkte att vi skulle låta den förgylla förra lördagskvällen...
Herregud. Nog för att jag mindes att det här inte rörde sig om någon solskenshistoria men att 21 gram skulle vara så kompakt nattsvart hade jag förträngt, antagligen en ytterst mänsklig reaktion. Precis som i Babel har Alejandro González Iñárritu (behövde inte imdb för den, inte alls...) vävt ihop tre olika historier. Babel var väl inte det mest muntra man sett men 21 gram är ännu värre. Det är en väldigt, väldigt bra film som är väldigt, väldigt tung. Att förlora sina barn, detta med sina tillkortakommanden, närvaron av dödliga sjukdomar. Äh, det blir bara banalt att ens försöka kommentera. Behöver väl inte tillägga att skådisarna är knäckande bra, något som möjliggör att filmen fungerar totalt.
Den tekniska kvaliteten är ok men inte mer. Den medföljande dokumentären är mest rörig.
Se 21 gram och bli några lärdomar rikare. På riktigt.
:-D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar