Den här sviten filmer gavs ut som nyrestaurerade special editions både lösa var för sig och i en box redan 2005. Då visste jag inte hur jag skulle bete mig, visst ville jag ha boxen men tanken på att hälften av filmerna är urusla tog emot. Men å andra sidan var den utmärkta dokumentären Shadow of the bat som behandlar inspelningen av Batman på film uppdelad över samtliga skivor. Till slut bestämde jag mig för att låta kvalitet gå före kvantitet så jag införskaffade bara de två första. Men jag har retat mig lite på det så när dom nu dyker upp i Blu-ray slog jag till. På den regionsfria region A boxen eftersom det av någon anledning (?) inte släppts någon box här.
Batman
Tidigt 90-tal var det här en av mina absoluta favoritfilmer och det är en av de filmer jag sett flest gånger. Möjligen är det även den första film jag köpte (då hette formatet VHS)? När jag nu ser om den ännu en gång känns det lite obekvämt att jag gillade den så mycket eftersom det är en film med rätt stora brister. Vissa fenomen åldras sämre än andra och faktum är att tiden inte varit snäll mot Tim Burtons första Batmanfilm. Det handlar inte bara om att Chris Nolan med sina filmer har visat hur bra Batman KAN göras även om det spelar en rätt stor roll.
Hur blev det då såhär? Jag tror förklaringen är ganska enkel: Om man som jag läste superhjälteserier så gick man och trånade efter en hyfsat seriös filmversion av nästan vilken serie som helst. Vad gäller just Batman var det med tanke på de väldigt mörka serierna som dykt upp på 80-talet väl både en och annan som hoppades på att en film influerad av dessa en gång för alltid skulle visa att Batman inte nödvändigtvis var synonymt med den supertöntiga tv-serien från 60-talet. In kom Tim Burton och gjorde en ”mörk” Batman, Jack Nicholson var fenomenal som Jokern och det hela blev en världssuccé. Vi var glada och nöjda, vi trodde att vi hade fått den film vi ville ha och kunde inte ens tänka tanken att det skulle dröja 15 år innan detta egentligen skulle inträffa. Man måste beakta klimatet. Nu släpps en handfull superhjältefilmer om året och man är rätt trött på det hela. Men då var det en tio år sedan den första Superman så att den ens gjordes och att den var åt rätt håll gjorde mig nöjd.
Och det är faktiskt ingen dålig film. Produktionsdesignen är tip-top, det är väldigt välgjort och den innehåller många bra scener och bra idéer. Och musiken är grym! Problemet är det överdrivet teatrala som ibland dyker upp. Tyvärr är inte Nicholsons Joker så bra så man vill minnas. Han lyckas spela över vilket borde vara omöjligt att göra i den rollen. Och den fruktansvärda Prince-musiken störde jag mig på redan då...
Tyvärr är det väldigt dålig bildkvalitet för att vara Blu-ray. Klart sämst av dessa filmer.
Nostalgi är en farlig sak men jag gillar ändå den här filmen. Jag kommer att ge den ett lite för högt betyg eftersom den trots allt innehåller många bra grejer. Plus det där med nostalgi då...
:-)
Batman Returns
Tim Burtons uppföljare verkar vara en vattendelare, många menar att det är den bästa, andra avskyr den. Jag såg den på bio och satt mest och kliade mig i huvudet efteråt. På sätt och vis har jag lika stor förståelse för dom som gillar den för att den är så mörk och romantisk samtidigt som jag förstår dom som av samma skäl ogillar den.
Man menar att Burton fick för stor frihet och gjorde det till en typisk Burtonfilm och så är det. Vad man sen tycker om detta är en annan sak. Principiellt har jag inget emot att man omtolkar eller att någon sätter sin unika prägel på ett visst fenomen. Jag gillar den svartvita estetiken i Batman returns, att man är inne på fantasy, att Batman är psykotisk, Michelle Pfeiffer som Catwoman (jepp, just den dräkten...), den helt urflippade Pingvinen spelad av Danny DeVito. Jag uppskattar den för att det är en väldigt snygg och stilistisk film. Problemet är att det är en film som inte klarar av att fylla ut sina två timmar. Det är för mycket trams och Pingvinen verkar bara och vagga runt och skrika om och om igen. Det blir tjatigt i längden.
Här är dock bildkvaliteten helt fantastisk vilket var väldigt kul att se!
Batman returns är en intressant, udda film som inte håller i längden.
:-I
Batman Forever
Efter den udda Batman returns byttes Tim Burton ut mot Joel Schumacher som kom in i projektet med det uttalade syftet att göra Batman ”mer barnvänlig” (för att sälja mer leksaker alltså). Jag vet inte om jag tycker den här soppan är barnvänlig men jag antar att Schumacher lyckades med sitt uppdrag. Filmen blev en succé.
Tyvärr är den en usel film. Jag var aldrig ett jättefan av Michael Keaton i rollen som Batman även om jag gillar förklaringen ”vi ville ha en kille som såg ut att behöva klä ut sig för att kunna skrämma folk”. Här är han ersatt av en träig Val Kilmer. Att Robin dyker upp (Chris O’Donnell) bidrar till att göra det ännu mer barnsligt vilket, som sagt, var syftet.
Jim Carrey som The Riddler är som när Jim Carrey är som sämst, han spelar över så att man får huvudvärk av varje scen han deltar i. Det tragiska är dock Tommy Lee Jones som Two Face. En egentligen riktigt bra skådis som springer runt i en lila mask och konstant skriker. Det är som att alla fått för sig att definitionen av att vara en skurk i Batman går ut på att spela över och skrika, möjligen är det Nicholsons fel?
(Det här med Two Face kräver förresten en parentes: Billy Dee Williams (Lando!) gick med på att spela Harvey Dent i Batman inte för att han nödvändigtvis tyckte rollen var bra där utan i förhoppningen att få spela Two Face i en uppföljare. Vilket var en idé som Burton hade. Synd bara för Williams att när det väl var dags att plocka fram Two Face så var Burton och hans idéer borta. Snacka om blåst.)
Trots att jag sett filmen några gånger nu har jag faktiskt ingen aning om vad det handlar om? Det hela känns mest som en jobbig feberdröm.
:-=
Batman & Robin
Nu är det dags! Vissa är mer förlåtande mot Batman forever än vad jag är men om det är något som ALLA kan enas kring är det gällande Batman & Robins totala uselhet. Det finns liksom inga förlåtande drag över Schumachers andra Batmanfilm. George Clooney är ny i huvudrollen men det känns inte som det spelar någon roll om han är bra eller inte. En annan nykomling är Alicia Silverstone (vart tog hon vägen och kan någon förklara varför hon betraktades som snyggast då?) i rollen som... Batgirl. Behöver inte kommenteras. Arnold Schwarzenegger (!) gör Mr. Freeze och pepprar med oneliners. Uma Thurman är såklart läcker som Poison Ivy även om det är plågsamt att se henne här precis av samma anledning som det var med Tommy Lee Jones i den förra.
Batman & Robin är i kamp med Catwoman den mest korkade och genomruttna superhjältefilm som gjorts. Inget snack om saken. Å andra sidan kan man faktiskt se det som filmen som räddade Batman! Det var ju det här tramset som fick Hollywood att lägga hela serien på is bara för att inom en förvånansvärt kort tid börja om från början och äntligen göra saker och ting rätt med den lysande Batman begins.
Jag menar, tänk på inledningsscenen till The Dark Knight, bankrånet: Supercool och supertajt. Tänk sen på inledningsscenen till Batman & Robin: Även där ett rån, fast på ett museum. Mr. Freeze ska stjäla en diamant och har frusit ner hela lokalen. In dundrar Batman och Robin och det hela utvecklar sig till en hockeymatch mellan dom och Freezes underhuggare. En hockeymatch med diamanten som puck! Batman & Robin är en viktig film för den visar exakt hur illa det kan gå, exakt hur illa en Batmanfilm kan vara. Om detta må vi berätta.
Tyvärr har jag bara en femgradig betygsskala så det kan inte bli ett sämre betyg än lägsta möjliga.
:-=
Extramaterialet är tungt! Som sagt ingår en dokumentär vid namn Shadow of the bat på över två och en halv timme spridd över de fyra filmerna. Riktigt intressant och välgjord! Dessutom innehåller varje skriva en drös annat extramaterial relaterat till just den filmen. Här är det ömsom vin, ömsom vatten. Lägg till det ett kommentarspår på respektive film av respektive regissör. Burton gör intressanta spår där han väl lyckas förklara sina idéer men mest av allt var jag dock intresserad av att höra Schumacher försvara sig. Saken är att han inte gör det utan är rätt öppen och ärlig. Han förklarar vad hans jobb var, vad studion ville ha från av honom och han framstår som rätt sympatisk. Även om han ibland är lite väl förlåtande. Det enda negativa med extramaterialet är att det handlar om en återutgivning av det från 2005, det ingår inget nytt.
Boxen är snygg! Även om pappfodralet är lite sladdrigt gillar jag det verkligen. Svart och den klassiska loggan i metallic! I asken ligger de fyra filmerna individuellt förpackade i såna där supersmala fodral. Snyggt igen! Och jag gillar framsidorna som om jag minns rätt är en återanvändning av dom snygga europeiska omslagen från år 2005. (I Sverige har dock filmerna nu bara släppts individuellt och i England iofs. i en box fast med tjocka plastomslag. Varför är det fortfarande så att de snyggaste boxarna släpps exklusivt i USA, undrar jag? Hur som helst var den här regionsfri, men ändå.)
Vill man då lägga en slant på fyra filmer av svajig kvalitet? Det kan nog diskuteras. Men som något slags Batmanfan tycker jag att det känns bra att ha dom här filmerna, i HD. Och om inte annat ingår det ju mycket extramaterial och det hela är förpackat i en snygg box!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar