G.I. Joe – The Rise of Cobra var en gräsligt dålig film. Att jag ger uppföljaren, G.I. Joe – Retaliation (2013), en chans beror enbart på att jag ju var barnslig förtjust i serietidningen och att den här filmen enligt uppgift skulle vara mer åt det hållet. Det vill säga mer fokus på rent militära aspekter, samtidigt som det kryddas med lite ninjor och världsomspännande skurkorganisationer med oändliga resurser samt coola masker.
Därmed inte sagt att jag trodde att filmen skulle vara bra, för det trodde jag aldrig. Jag ville bara se vad dom åstadkommit. Så jag tänker inte prata om en besvikelse när jag konstaterar att G.I. Joe – Retaliation är en dålig film. Det är uppskruvat, dåliga skämt, barnslig action. Visst. Men det jag saknar mest är själva skalan, att filmen känns så liten. Jag vill ha massiva fältslag, inte 3-4 pers som ska rädda världen. I det tråkiga finns det faktiskt glimtar här och var. Produktionsdesignen på dräkter, vapen etc. är riktigt läcker, scenen vid nedrustningsmötet är faktiskt riktigt rolig (om än inte helt realistisk) och ninjafajten i bergen är totalt överdriven och lite snygg. Det finns frön, embryon till vad jag skulle vilja ha, men aldrig kommer få.
Som extramaterial ingår ett gäng korta dokumentärer som kändes väl snabbt hoprafsade. Skummade igenom dom ytligt.
:-(
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar