Lolita

Lolita från 1962 var en Kubrick som jag inte ägde. För ett par år sen noterade jag att ”Lolita nyrelease” dykt upp på DVD men jag bekymrade mig inte över att omslaget inte var det klassiska med de hjärtformade solglasögonen och klubban (och dom har verkligen snott loggan). När jag fick hem filmen insåg jag att jag blivit lurad, att jag köpt en film från 1997 med samma titel. Kände mig dum men när nu Kubricks Lolita dykt upp på Blu-ray kände jag att jag lika gärna kunde se den nyare filmen. Båda filmerna baserar sig på romanen Lolita och jag tänkte att det skulle vara kul att jämföra.


Lolita (1962)

Har sett Lolita för många år sen men det är nog nu när jag ser om den som jag fullt ut inser vilket sjuk film det här verkligen är. Hur fullständigt depraverad James Masons roll är. Har full förståelse för om filmen betraktades som skandalös när den kom (vilket jag förutsätter att den gjorde?). Kubrick arbetar alltid mer eller mindre med humor och kanske är det komiska anslaget lite, lite för uppskruvat för min smak. Men å andra sidan kanske det behövdes för att ta udden av vad som utspelas? Hur som helst är samspelet mellan mamman, dottern och den nye mannen fullständigt makalöst! Otroligt! Sen kan jag inte låta bli att tycka att Peter Sellers tar i lite väl i sin roll, men det är en mindre invändning. Lolita tillhör inte Kubricks främsta verk men den är absolut sevärd, om inte annat för skådespeleriet och den spänning som byggs upp.

Den svartvita bilden ser fantastisk ut i HD! Trist dock att det inte ingår något extramaterial.

:-)


Lolita (1997)

Jag tror att jag hoppar över att försöka beskriva Lolita från 1997 för vad den är utan istället tar och jämför den med filmen från 1962.

Att det är över 30 år mellan filmerna är väldigt tydligt. Där det i Kubricks version bara antyds vad som sker gäller inte detsamma i den nyare filmen. Visserligen får man inte se allt som sker men man bjuds på övertydliga antydningar. Filmen håller sig mer till romanen och utspelar sig inte i ”nutid” såsom Kubricks utan istället i början av förra sekelskiftet.

Filmen saknar den humor som Kubricks innehåller och även om det är välspelat framstår Jeremy Irons som en platt figur i jämförelse med den sensationellt bra James Mason. Men det är kanske en orättvis jämförelse? Lolita spelas här av Dominique Swain som har en fantastisk förmåga att spela extremt irriterande fjortis. Vilket inte tar något ifrån Sue Lyons insats i samma roll i den äldre filmen. Vad gäller mamman spelade Shelly Winters över något i Kubricks film men å andra sidan är Melanie Griffith väldigt opersonlig i den senare filmen. Störst skillnad är det dock mellan rollen som Peter Sellers har i filmen från 1962 och som innehavs av Frank Langella i den senare. Dom gör två diametralt olika vägval när det gäller gestaltningen av Clare Quilty. Sellers pendlar mellan olika personligheter medan Langella gör en mystisk bakgrundsfigur.

Filmen är ett kompetent hantverk men efter att ha sett Kubricks version är det lite svårt att inte tycka att det hela blir lite platt, trots att det handlar om en story som omöjligen kan lämna en oberörd.

:-I