Patton - pansargeneralen

Är lite osäker på varför jag egentligen köpte Patton? Tror det var för att jag inte hade sett den innan (ja, jag har vett att skämmas), ville se den, inte hittade den på hyr och dessutom hade fått för mig att den skulle vara väldigt bra?

Vilket den var! Patton har ett riktigt bra manus vars första utkast faktiskt är skrivet av Francis Ford Coppola. Det är inte 100% dokumentärt men tillräckligt mycket för att det ska kännas bra. En massa av den kontroversielle och bombastiske Pattons uttalanden framförs på ett naturligt sätt av den lysande George C Scott i huvudrollen. Han är verkligen fantastisk och bär upp rollen fullständigt! Allra bäst är hans självbelåtna leenden som han ofta får anledning att visa upp.

Filmen blandar intressanta och välskrivna dialogscener med storslagna actionscener. De sistnämnda är på samma gång oerhört imponerande samtidigt som de är filmens svaghet. När hundratals soldater och massor av stridsvagnar befinner sig i bild tillsammans med explosioner och tom. flygplan förstår man vilket oerhört arbete som måste ligga bakom. Patton är nämligen från 1970 och på den tiden fanns inga digitala effekter. Stridsscenerna är av den anledningen helt otroliga. Men tyvärr misslyckas dom med att skapa nerv och det gör dom av två anledningar. För det första var det fysiska skådespeleriet på den här tiden av någon anledning väldigt stelt och onaturligt och om någon som blir skjuten faller på ett teatermässigt sätt brister illusionen av att han just blev skjuten. Den andra invändningen (och jag är medveten om att detta är något som går de flesta förbi) är stridsvagnarna samt andra fordon. Man använder sig (ironiskt nog) av Patton-stridsvagnar och jag vet inte vad som är värst, det faktum att man använder sig av stridsvagnar som inte fanns under andra världskriget eller det att tyskarna använder amerikanska stridsvagnar? Jag förstår att de antagligen oöverstigliga svårigheterna att få fram korrekta vagnar ligger bakom men för mig pajas upplevelsen när det inte stämmer.

En sista invändning: Den amerikanska utgåvan innehåller en extra skiva med extramaterial medan den här endast innehåller filmen, en introduktion samt ett kommentarspår med Coppola. Som iofs. är intressant att lyssna på när han väl säger något men ofta sitter han tyst i långa stunder. Men nu är det slut på gnället. Bilden är riktigt bra för en så gammal film och ljudmixen, som brukar vara kass på äldre filmer är rejält upphottat! Snyggt omslag dessutom. Och filmen är, som sagt, väldigt bra! Man får en utmärkt skildring av en otroligt fascinerande person!

:-)