söndag 6 april 2008

Resident Evil: Extinction


Avskydde verkligen den första Resident evil filmen. Den var totalt befriad från minsta uns av läskighet, totalt osammanhängande och så plastig och korkad att jag undrar om jag någonsin sett en sämre zombiefilm (och det finns många usla sådana). Uppföljaren var något bättre. Visserligen var den tråkig och total oengagerade men den var åtminstone inte lika misslyckad som den första. Så egentligen finns det väl ingen anledning att se den här tredje filmen i serien. Men gjort är gjort.

Faktum är att det börjar helt ok. Jag hoppar till vid ett tillfälle, zombiesarna ser helt ok ut och det finns lite klassisk zombiefilmskänsla över upplägget. Enda invändningen är att det känns som att den är gjord för en relativt ung publik då många scener väljer att inte visa så mycket och det blod och tarmar man normalt vill ha i en zombiefilm är ordentligt nedtonat. Nog för att less is more absolut kan funka inom skräckgenren men i just zombiefilmer är det svårare att få till. Och grejen med en zombiefilm är att den inte behöver ha någon story att tala om. Det räcker med att skapa en atmosfär, en värld och att ställa hjältarna inför några vardagliga problem i denna värld. Köper jag världen köper jag filmen. Haken är att man nu för tiden allt som oftast inte vågar förlita sig enbart på atmosfären då man vekar vara rädd att den ska vara för tunn. Vilket i sig medför att story måste läggas på vilket bara förstör alltihop. Exakt det händer i den här filmen. Efter en halvtimme måste något hända och det mesta spårar ur och det haglar dåliga effekter, urflippning och plastighet i största allmänhet. Dock är det den bästa filmen i serien, vilket inte säger mycket.

Jättebra bild såklart med såna där överdriva kontraster som gör att alla ser solbrända ut. Finns en drös extramaterial besående av bortklippta scener, dokumentärer samt kommentarspår. För den som orkar.

:-(

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar