Flags of Our Fathers / Letters From Iwo Jima

Dom här filmernas tillblivelse är ju en intressant historia i sig. Det här med hur Clint Eastwood under produktionen av Flags of our fathers fick för sig att även skildra en japanska sidan av slaget vid Iwo Jima, så med en betydligt mindre budget slängde ihop ytterligare en film! Jag lyckades dock som vanligt att vända på det hela genom att hoppa över Flags eftersom jag fått för mig att det inte var så mycket av en krigsfilm. Letters däremot såg jag på bio.


Flags of Our Fathers

Har samma förhållande till krigsfilmer som till fantasy, dvs. allt måste ses. Här hade jag dock fått för mig att det inte var mycket till krig, att det mest handlade om eftermälet, om exploaterandet av de som reste flaggan på Iwo Jima på det där berömda fotot, samt de som inte gjorde det, men ändå reste runt staterna runt på turné. Givetvis något att kolla upp, men kanske inte värdig ett biobesök. Men efter att ha sett Letters på bio beslutade jag mig för att göra något jag inte brukar göra: Köpa en film jag inte redan sett. I och med att jag gillade Letters, att Flags fått ok kritik, och det kändes bra att äga båda köpte jag Flags utan att ha sett den.

Till att börja med måste jag konstatera att jag hade fel angående mängden krig och eftersom jag är en sjuk sådan som värderar sådant är det relevant att påpeka. Ungefär hälften av filmen behandlar förberedelserna, landstigningen och slaget om Iwo Jima. Den andra hälften behandlar eftermälet. Vad gäller krigsscenerna är det oerhört välgjort, landstigningsscenen är otroligt storslagen och övriga stridsscener är så där kompakta och skakiga som vi vant oss med sedan Menige Ryan. Trodde inte att jag skulle säga det här, men det blir nästan lite väl mycket pangande ibland. Scenerna i USA är en väldigt intressant historia i sig, särskilt med tanke på hur dokumentärt det hela är.

Clintan är väldigt tydligt, dock inte övertydlig, med filmens budskap: Krig är sjukt och folk krigar inte för sin nation, utan för killen bredvid sig. Samma poäng som en film som Black Hawk Down har, men där den ändå känns lite smygpatriotisk hamnar Flags inte i det träsket, en bedrift i sig! Det sades att Letters är den starkare av de två filmerna, men jag kan nog inte riktigt bestämma mig vilket jag gillar bäst. Hur som helst är Flags en väldigt bra film!

Den tekniska kvaliteten är superb och framförallt ljudmixen är en riktig höjdare! Finns en del smått och gott extramaterial, bl.a. några dokumentärer med olika fokus.


Letters from Iwo Jima

Filmen i sig har jag redan recenserat här. Liksom Flags är den tekniska kvaliteten utmärkt. Extramaterialet följer samma upplägg; några dokumentärer med olika fokus och lite annat smått och gott.

Grejen med dom här två filmerna är att även om det är två väldigt bra filmer i sig så är det när man ser dom tillsammans som dom briljerar. Här kan man verkligen tala om att summan blir större än beståndsdelarna. Att se samma händelser från två olika perspektiv är oerhört intressant och lärorikt!

:-D

Nine Inch Nails - Beside You in Time

Nine Inch Nails är det där bandet jag alltid gillat, men önskar att jag gillat mer än jag kan förmå mig. Det är någonting inom mig som inte tål allt för mycket dist och skrammel. Men mycket dom/han gjort är otroligt bra. Ska man jämföra Beside you in time med den förra DVD:n, And all that could have been, föredrar jag den här. Lite bättre låtar, mycket läckrare show. Det är otroligt visuellt och snyggt! Som extramaterial finns ännu fler låtar och lite annat smått och gott. Helt klart en väldigt snygg musik-DVD, även för den som inte tillhör deras största fans.

:-)

The Making of Star Wars

Tänker inte säga något om att ”George Lucas förstörde min barndom” eller nåt sånt dumt. För det gjorde han inte (däremot har han bråkat med mig som vuxen…). Tvärtom, när jag läser The Making of Star Wars påminns jag att om det var något han gjorde med min barndom så var det att rädda den! Övertiteln till boken är ”The definitive story behind the original film”, ett påstående det känns omöjligt att leva upp till. Just därför känns det så otroligt skönt att kunna konstatera att den faktiskt gör det! Det här är den bästa boken om Star Wars jag någonsin läst och antagligen kommer att göra, boken är helt enkelt perfekt. Grunden består av otaliga intervjuer som gjordes med personer som arbetat med filmen både bakom och framför kameran. Det som gör det så speciellt är att dessa intervjuer gjordes i samband med att filmen spelades in. Tanken var att dom skulle släppas i bokform i samband med att filmen gjorde det, men av någon anledning blev det inte av och av någon outgrundlig anledning har materialet legat i något valv fram till nu. Det fantastiska med det är att merparten av materialet alltså kommer från en tid innan man hade någon aning om vilket fenomen Star Wars skulle bli. Det blir på något vis oerhört fräscht att höra vad folk hade att säga innan de fick tillfälla att bli efterkloka.

Bara faktumet i sig med de gamla intervjuerna är tillräckligt för att bli en oerhört intressant bok, men The Making of Star Wars är mer än så. Allt gås igenom! Från George Lucas influenser, till skillnaderna mellan utkasten av manuset, till tekniska beskrivningar av specialeffekterna, till en uppräkning av exakt vilka scener man filmade vilken dag, till storleken på Peter Cushings veckolön. Osv. osv. Med andra ord ALLT! Det som imponerar mest är att trots att boken är fullspäckad med alla dessa fakta blir det aldrig som att läsa ett uppslagsverk, på något vis lyckas den ha ett flyt i berättelsen som gör det svårt att lägga den ifrån sig. Det är inte så ofta det händer, men i det här fallet tycker jag man kan prata om en perfekt produkt, ett måste.

Boken finns i två utföranden, en lite lyxigare hardcover med lite ”bonusmaterial” och en softcover. Oavsett innehåll kan jag inte se någon anledning till varför man skulle vilja snåla när det gäller den definitiva boken om ens favoritfilm. Självklart är det den hårda versionen som gäller, om inte annat för att den ser riktigt snygg ut i bokhyllan. Om man ändå ska nämna något om ”bonusmaterialet” består det främst av storyboards men även lite annat smått och gott. Framförallt ett intressant avsnitt där George Lucas strax efter att Star Wars släpptes berättar bakgrundshistoria kring de olika karaktärerna. Vissa tankar han hade då skiljer sig mot vad som sedan hände.

:-D

När jag läste ut den här boken kände jag mig tvungen att se om Star Wars eftersom jag fått så otroligt många nya insikter om filmen. Även om jag av olika skäl är oerhört kritisk till hur DVD-släppet av originalversionerna hanterats har boken fått mig att ta ställning i en viktig fråga för varje Star Wars fan: Vilken version är bäst? Mitt svar är att jag skiter i om det är icke-anamorfisk bild och stereo-ljud. Originalet står sig i alla fall. Det här är den version av Star Wars som jag är uppväxt med, som jag älskat. George Lucas ”förbättringar” av filmen kommer aldrig att ändra på detta faktum.

Torsk på Tallin - collectors ed.

Vet inte hur många gånger jag sett Torsk på Tallinn, men det är ett antal sedan den sändes som en av fyra separata filmer på SVT. Som med så många andra filmer har jag väntat på att den ska sjunka i pris, men just Torsk på Tallinn har varit ovanligt seg och dragit ut på tiden. Men nu var det dags!

Det märkliga med Torsk på Tallinn är att när jag tänker på och pratar om den tenderar jag att fokusera på hur rolig den är, även om den såklart även är väldigt tragisk. Men när jag väl ser den inser jag att den är mer tragiskt än rolig, den bjuder egentligen inte på många skratt, snarare nervösa leenden. Men den är oerhört bra. Just balansen mellan det tragiska och det komiska är genial! Främsta styrkan är dock persongalleriet som är så otroligt pricksäkert med Robert Gustafssons dansbandsintresserade Roland som den absolut främsta. Klassiker duger inte, han är en ikon! Men han är i gott sällskap, det finns så många bra roller. Även dekor och rekvisita fångar perfekt den känsla man vill förmedla, i alla sammanhang. Torsk på Tallinn är ett oerhört bra hantverk och helt enkelt en svensk klassiker. I alla fall för oss som är uppväxta med Killinggänget.

Att det är dassig 4:3 bild och bara stereo gör inget utan snarare förstärker den dokumentära känslan. De bortklippta scenerna är med några undantag riktigt bra och en anledning i sig att skaffa den är DVD:n. Finns lite övrigt extramaterial också.

:-D

Den svarta dahlian

Det här blir ingen vanlig recension, tänker fatta mig kort. Till att börja med; tack och lov har jag hyrt skiten och inte betalat för någon dubbelutgåva med extramateriel jag absolut inte vill se. För det andra; antagligen döljer sig någon stilistiskt sett snygg roman bakom det här manuset.

Men det är verkligen allt. Det var länge sen jag skådade en sådan träig ensemble. Scarlett Johansson och Hilary Swank är ju bra egentligen, men vad håller dom på med här? Josh Hartnett har jag aldrig gillat, han får mig mest att tänka på Niclas Alexandersson och det är ingen komplimang. Jag antar att man försökt återskapa någon slags noir känsla, men det misslyckas på samma vis som Tre solar misslyckas med att förmedla en känsla av medeltiden… Hårda ord, jag vet, men va fan. Jag gillar ju tidsresor men det här är så uselt och träigt att jag inte kan säga något annat. Problemet är att det ser snyggt ut och man har ansträngt sig, å andra sidan, ju högre hästar… Trist.

:-=

Den blå planeten

Blue planet är någon slags lillebror till Planet earth, som jag recenserade här. Eller, egentligen är metaforen felaktig eftersom Blue planet kom före Planet earth. Mitt problem är att jag har sett dom i fel ordning, jag började med Planet earth och eftersom den serien har större budget och är mer spektakulär blir det lite orättvist. För Blue planet är även den en fantastisk serie! Den består av åtta avsnitt som behandlar olika delar av haven, ett om kuster, ett om djuphav, ett om korallrev osv. Man bjuds på en heltäckande resa och många fullständigt fantastiska bilder! Det enda som är dåligt är ljudeffekterna. Visst att ljudeffekter i naturprogram av nödvändighet som oftast är efterhandskonstruktioner, men här har man tagit i för mycket vilket tyvärr många gånger saboterar känslan. Extramaterialet består av en dokumentär om inspelningen, en om rovfiskets effekter på fiskebestånden samt lite till.

:-)