onsdag 7 mars 2007

Den siste samurajen


Eftersom jag är något av en japanofil såg jag Den siste samurajen (någon som begriper varför den har två titlar, en svensk och en engelsk?) på bio när den kom för några år sedan men tyckte den var sådär. Är inne i någon slags Japan-fas just nu och tyckte det var läge att ge den en andra chans.

Det centrala temat är brytningstiden mellan det gamla och morderna Japan under slutet av 1800-talet och det är en väldigt intressant tid, vilket filmen lyckas hyfsat med att fånga. Bilden av samurajerna är ordentligt idealiserad men det här är Hollywood så vissa friheter är det väl ok att man tar sig för att skapa en lyckad storfilm. Problemet är att man för ofta håller sig på fel sida om linjen mellan sådana friheter som är ok och sådana som är fånliga. Det största lågvattenmärket är när Tom Cruise genom att upprepa mantrat ”mind over body” eller något dylikt fånigt lyckas få oavgjort i fäktning mot hårdingen som tränat sedan barnsben. Ett riktigt ”wax-on, wax-off” ögonblick! Och varför måste det alltid vara med ninjor? Visst, alla tycker är ninjor är coola och jag ska väl inte säga något då jag till och med tränat ninjitsu en gång i tiden av just den anledningen. I den här filmen borde man hoppat över dom eftersom dom inte tillför ett dugg utan det känns bara som att dom är med för att dom ”ska”. Även om filmen för ofta är för fånig så är den bitvis välspelad och välgjord och framförallt ser den fantastisk ut! Dom har verkligen satsat på utseendet, allt från kläder, vapen och miljöer till solnedgångar ser fantastiskt ut!

Det finns massor av extramaterial på bonusdiscen, men jag undrar om jag någonsin sett så mycket som innehåller så lite. Som så ofta när det handlar om material som produceras samtidigt med filmen handlar det som en lång hyllningskör till allt och alla som haft med filmen att göra. När det gäller den här typen av filmer är det dessutom obligatoriskt med att någon sitter och rapar upp en massa tråkig statistik om hur många miljarder pilar, svärd, tekannor osv. som specialtillverkats för just den här filmen vilket bara är tråkigt. Ett annat obligatoriskt moment är ointressanta skildringar över hur hårt Hollywood-huvudrollsinnehavare X tränat inför actionscenerna och hur snabbt han lärt sig. Jäääsp.

:-|

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar