Den där dagen för drygt fyra år sen var jag helt till mig. Nya Star Wars filmer! Förvisso en försiktig skepsis i kombination med entusiasmen. Sen… den där dagen för drygt ett år sen… då var jag verkligen lyrisk! Dock. Det här med att mellan de nya ”riktiga” filmerna peta in ”små filmer” eller ”A Star Wars Story” fick mig att känna mig skeptisk. Nya filmer? Gärna! Att klämma ut varje uns av stoffet kändes… oroväckande. Å tredje sidan: Är det inte just det vi, de mest besatta, har ägnat oss åt de senaste… 30 åren? Alla dessa romaner/serietidningar/dataspel etc. som försökt fånga något ur Star Wars och sen spinna vidare? Samtidigt, för mig personligen, har det alltid viktigt men resultatet har oundvikligen alltid blivit… en smula urvattnat. (Härav dilemmat med att försöka spinna vidare på något som i grunden är genialt.)
Nåväl. Rogue One är en följd av allt detta och för mig är det en perfekt film! Det är en film rakt från mina (och andras) fantasier! Star Wars har alltid varit min filmfavorit men genremässigt är nog krigsfilmen för mig det främsta. Ergo har jag fantiserat och suktat efter just en sån här film i årtionden och faktum är att Rogue One på den punkten levererar allt man kan önska. Alla referenser till ”Episode IV” är dessutom frekventa och ytterst smakfullt placerade. Verkligen snyggt! Rogue One är verkligen godis för en sån som mig som har ett ohälsosamt förhållande till originaltrilogin. Verkligen! (Men som Star Wars film betraktad… Tja? Vad är lärdomen? Att vara lite försiktig med vad man önskar sig? Kanske.)
Vad vet jag. Men övriga biobesökare? Är helt övertygad om att 99% av alla referenser kommer att passera och då återstår..? En snygg rymdopera? Med lite för mycket action och lite för lite inlevelse. Tror jag?
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar