Fury

En av mina käpphästar är att det finns så manga krigsfilmer där fokus ligger på flygplan eller båtar men i princip inga där en stridsvagn står i centrum. I Fury (2014) får jag dock precis vad jag efterfrågat: En film där man får följa en stridsvagnsbesättning och deras stridsvagn (en Sherman M4A3E8). Det positiva är att jag aldrig har sett en film där stridsvagnen och stridsvagnsstrid står i centrum som de gör i Fury. Över huvud taget har man lagt ner mycket tid på att detaljer ska bli rätt. Dessutom har man fått tag på en äkta, fungerande, Tiger I som används i en scen. Fury har verkligen potentialen att vara exakt det jag vill ha. Dessutom är det uppfriskande med amerikansk film som utspelas under andra världskriget där huvudpersonerna inte är så nobla utan visar upp en mängd dåliga sidor.

Men… Slutscenen förstör allt som byggts upp fram till dess. Det är en lång och poänglös scen där allt vad realism heter totalt kastats bort. Det är obegripligt och oerhört sorgligt. Just för att potentialen fanns där. Jag begriper inte hur det kunde gå så snett? Hur kan man lägga så oerhört mycket energi på att göra allt rätt och hyfsat realistiskt bara för att avsluta med något så dåligt? En krigsfilm behöver inte vara realistisk för att vara bra, det finns ju olika undergenrer inom krigsfilm. Och även i en realistisk film kan jag acceptera att man jämkar lite för att få ihop en berättelse. Men slutet på Fury, givet att det är en hyfsat realistisk krigsfilm är som sagt som ett skämt.

Det medföljer lite extramaterial på en timme men jag blir mest arg när jag hör hur dom har resonerat. Omslagsbilden är förvisso läcker men det hade kanske varit mer passande med en bild på en stridsvagn än en på Brad Pitt?

:-I