Killing Zoe

Någon gång i mitten av 90-talet sitter vi i MA:s källare och kollar på Killing Zoe (1993). Det är i den vevan som Tarantino blivit ett stort namn i och med Pulp Fiction och vi ser allt som har anknytning till honom. Bortsett från Pulp Fiction var det filmer som Reservoir Dogs och True Romance som alla blev personliga favoriter. Killing Zoe (där Tarantino endast var exekutiv producent) blev dock aldrig någon favorit och jag har bara sett om den någon gång sen när det begav sig.

Bankrån i Paris (även om endast två utomhusscener är inspelade i Paris, resten är interiörer i LA). Påtagligt mycket knarkande bland rånarna. Extrem lågbudet. Alltså som en film på en och en halv timme är Killing Zoe rätt underhållande. Det är något visst med bankrån och man blir nyfiken på hur det ska sluta. Men särskilt bra är det inte. Filmen är inte i närheten av de jag nämnde i det inledande stycket.

Den här utgåvan är en DVD med skräpkvalitet och som innehåller lite dåligt extramaterial.

:-I