Kiss - Kissology vol. 3

Har förvånats över vilken hög kvalitet som både första och andra utgåvan av Kissology har hållit. Den tredje utgåvan skulle oundvikligen bli den minst intressanta beroende på den tidsepok den avhandlar eftersom ”den gamla goda tiden” ju alltid är som mest intressant oavsett vad man pratar om. Å andra sidan har det gått tillräckligt lång tid sedan återföreningen 1996 för att den ska kunna plocka hem rejält med nostalgipoäng och Kissology-serien har ju som sagt hållit en mycket hög nivå hittills så jag såg fram emot detta sista kapitel.

Trean innehåller fyra DVD:er där den första behandlar Revenge till Unplugged. Den andra och tredje täcker in Reunion, Psycho cirkus samt Farwell tour. På den fjärde skivan finns som bonus en tv-inspelning av ett Kiss framträdande från 1973 vilken jag får lov att återkomma till lite senre. På de tidigare utgåvorna har jag blivit förvånad över att Gene och Paul varit relativt sansade i sina kommentarer och mellan varven har de tom. givit cred till Ace. Här blir det dock fel redan från början. Skitsnackarna lyckas få det till att Kiss stod på toppen under Revenge och att allt var fantastiskt då (frågan om varför dom då blev så stora under återföreningen eller den filosofiska frågan om hur det ens är möjligt att hamna på topp om man redan befinner sig där berörs inte).

Sen går det hastigt utför, åtminstone i kommentarerna. För mig och alla andra är Unplugged ett klassikt och oförglömligt ögonblick men Gene och Paul använder all tid och energi åt att berätta om hur dåliga och jobbiga Ace och Peter var. Saken är den att det kan dom väl gärna få påstå för det är väl ingen som menar att återföreningen innebar ett lyft rent musikaliskt och alla har väl vid det här laget förstått att samarbetsproblemen alltid funnits där. Återigen, påpeka det gärna. Men använd inte denna DVD och de nästa två till att bara gnälla och förmedla någon slags undergångsstämning. Det är inte rättvist. Oavsett vad som inträffade bakom kulisserna under återföringen var den en höjdpunkt både i bandets och fansens ögon. Det är tröttsamt mycket surt sa räven över Gene och Paul och det är väldigt märkligt eftersom dom pratar om en period i sitt liv där dom fick en andra chans till rikhet och berömmelse och tog den. Problemen med Ace och Peter var ju dessutom ännu större under 70-talet och även om det berörs i dom tidigare utgåvorna är det inte så att Gene och Paul bara förmår se det negativa där. Så varför här? Det känns som att händelserna ligger lite för nära i tiden för att dom ska kunna förmedla en balanserad bild.

Men det är inte bara kommentarerna som är märkliga för även urvalet är det, i alla fall på skiva två och tre. Konsert från Reunion, Psycho Cirkus och Farewell känns alla motiverade. Men sen då? På framförallt den första skivan gör Gene och Paul en stor grej av att bandet är större än medlemmarna (förutom dom själva då kan tänkas), att Ace och Peter bara var tillfälliga medlemmar och så framhäver dom Eric Singer och Bruce Kulick. Visst, låt gå. Men om dom nu är så nöjda med Singer och bandets nuvarande situation varför slutar det tvärt med Farewell? Vad hände med Symphony? Varför ingår inte några klipp med Singer i Peters makeup och Tommy Thayer som imiterar Ace om dom nu menar detta är en så bra idé? För syftet väl är att hela karriären ska sammanfattas, att bandet inte står och faller med Ace och Peter? Och var det verkligen sant att de två bara var tillfälliga medlemmar? Var det så dom tänkte 1996? Uppfattade Singer det så när han fick foten? Hade Gene och Paul bara sagt som det var istället för att trassla in sig i en massa skit hade det varit lättare att smälta men alla dessa efterhandkonstruktioner gör att det blir ovärdigt och i största allmänhet ganska trist.

Den fjärde skivan innehåller dock en riktig juvel: Kiss på en klubbspelning 1973! Bildkvaliteten är usel och man har dragit upp kontrasterna till löjliga nivåer vilket gör att det ser konstigt ut. Men det är ok och boxen känns som värd ett köp enbart på grund av detta! Men man kan ju inte låta bli att undra varför den här sekvensen inte inkluderades redan i volym 1? Den officiella förklaringen är att den har så låg kvalitet att dom inte ville inleda med den. Själv undrar om det inte var så att dom ville ha ett extra försäljningsargument på volym 3 som alla på förhand visste skulle bli den svagaste i serien...

Förpackningen följer den vanliga snygga designen men det känns som att den innehåller lite mer än vad som egentligen ryms så man tvingas klämma ihop den lite mer än vad som känns hållbart. På framsidan har man för övrigt tagit med de där ”tillfälliga medlemmarnas” ansikten...

Efter två fantastiska släpp känns det trist att det avslutas med ett mediokert. Dock behövs den för att komplettera samlingen och hoppar man bara över kommentarspåren känns den nödvändig då den innehåller ett antal centrala episoder i bandets historia.

:-I