Egentligen var det inte meningen att jag skulle se den här filmen. Det var inte jag som hade hyrt den och den skulle lämnas tillbaka samma dag, men jag valde att chansa. Får man verkligen böter om man är en dag försenad på No1 Video* på Götgatan? Antagligen är risken för en liten bot värd det bara för att få veta.
Silent Hill tillhör världens sämsta filmgenre, antagligen ännu sämre än action-komedi, nämligen film baserad på tv-spel. Nu har jag förvisso förstått att den här faktiskt inte ska vara fullt så usel som alla andra filmer i samma genre så mina förväntningar var snarare att det skulle vara ännu en av alla dessa amerikanska skräckfilmer som innehåller ett läskigt barn och som är kryddade med en massa billiga BU! sekvenser. Eftersom jag inte har spelat spelet och inte ens vet vad det handlar om så det fanns ingen risk för att filmen skulle "förstöra" något.
Mina farhågor kom dock på skam, för det här var en sofistikerad skräckfilm. Inte pga. storyn eller karaktärerna, utan för att den var så snygg! Den lyckades effektivt bygga upp en obehaglig atmosfär, inte genom att tvinga en sitta på helspänn pga. en massa BU! utan genom att ha riktigt välgjord miljö. Storyn fångade mig aldrig, men det behövdes inte. Filmen förmedlade snarare känslan av att betrakta ett antal tavlor föreställande olika kretsar i Dantes inferno. Vissa av varelserna var genuint obehagliga och kändes ganska mycket Clive Barker, vilket är en komplimang! Då dom i princip låtit bli att använda datoranimerade effekter ser det verkligt ut, vilket gör att det fungerar.
För att vara en ny utgåva var bilden inte så skarp som den borde vara, vilket är synd när det handlar om en så visuell film. Inga anmärkningar på DTS-ljudet. Extramaterialet bestod av en dokumentär som på ett kort och bra sätt gav en överblick av filmen. Helt klart sevärd, framförallt delarna som visar hur dom gick till väga för att skapa varelserna.
:-)
*Dom borde verkligen byta namn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar